Lisa Jonsson - Redigering
Om man har hemsida på nätet då riskerar man att dömas till böter eller t.o.m. upp till två års fängelse om man skriver om namngivna personer. 
Man i och för sig skriva harmlösa saker. Men vad är det då som är harmlöst det är oklart och om Datainspektionen och dess generaldirektör Ulf Widebäck då tycker man att har passerat den här väldigt hårfina gränsen mellan det harmlösa  och det olagliga då riskerar man alltså att åka dit enligt PUL - Personuppgiftslagen.

Ulf Widebäck
Jag förstår att det kan vara svårt för en s.k. vanlig enskild medborgare att kunna den här lagstiftningen. Den är lite speciell. För juristen är den inte särskild svår. Men nu är det så man behöver inte kunna all lagstiftning. Det räcker att man har en någorlunda etisk och moralisk känsla så klarar man sånt här automatiskt. 

Reportern
Läget är mer förvirrat än så. Det är nämligen inte bara en lag som gäller för hemsidor på Internet utan tre stycken. PUL gäller för alla hemsidor som tillkom efter den 24 oktober 1998 och förbjuder i princip namn på nätet.
Gamla datalagen gäller för alla hemsidor, som tillkom före den 24 oktober och tillåter namn i löpande text men inte i register.
Yttrandefrihetsgrundlagen tillåter fri publicering av personuppgifter på nätet men gäller enbart för tidningarna, radion och televisionens hemsidor på nätet. 

Åsa Torstensson (C) Riksdagsledamot
Yttrandefriheten behövs inte för att säga självklara, godkända och politiskt korrekta saker. Den behövs för att värna människors rätt att ifrågasätta och våga kritisera. Den behövs för att skydda påståenden som är kontroversiella och kan väcka ilska, irritation och rent av såra människor djup.  

Börje Ramsbro
Anledningen till att vi startade vår hemsida var att vi bildade en föreningen. En förening som skulle hävda vår rätt mot bankerna. Då fann vi att Internet var ett ypperligt instrument att redovisa hur bankerna uppträtt mot kunderna.

Reportern  
På hemsidan skrev Börje Ramsbro bl.a. att några namngivna finansmän totalt misslyckats med sina uppdrag. En formulering som Datainspektionen fann tveksam.

Ulf Widebäck
Det beror alldeles på vilka förutsättningarna det är. Om man säger i en politisk debatt eller något sådant att finansministern eller statsministern har totalt misslyckats med att göra en bra budget eller någonting. Då är det naturligtvis något som tillhör en allmän och saklig debatt som man utan vidare kan framföra.

Reportern
Vad får man inte säga då?

Ulf Widebäck
I det här sammanhanget som du nämnde, Ramsbro, där tyckte vi att där var avsikten var att kränka någon några bankdirektörer.

Börje Ramsbro - företagare
I lagarna finns det ärekränkningslagen och förtalslagen. Har jag gjort något fel då skall jag dömas efter de, och inte efter att det finns en generaldirektör, som i första hand skall säkra sin egen sysselsättning verkar det som.

Jacob Palme - professor datavetenskap
Som jag uppfattar det hela så fungerar det så här ungefär:
Datainspektionen tittar på om det här som skriv på den här sidan om det är någonting som har stöd av den allmänna opinionen har stöd av establishment, då väljer man att inte åtala. Är det någon som inte har stöd av den allmänna opinionen eller inte har stöd av establisment då väljer man att anmäla till åtal. Det är en väldigt underlig princip, yttrandefrihet bara för dom som har majoritet och bara för dom som har rätt establisment.

Tack till TV2 och medarbetarna för programmet
Bankrättsföreningens hemsida och Börje Ramsbro är dömda i såväl tingsrätt som i hovrätt för brott mot Datalagen respektive  Personuppgiftslagen. Ärendet kommer att prövas i Högsta domstolen den 9 maj 2001.
Mediemagasinet har tagit upp en viktig fråga för att bevara demokrati och yttrandefrihet och Bankrättsföreningen framför ett stort tack.