"Den som snor pengar ur idrottsföreningens kassa är en tjuv. Men den som plundrar hundratals miljoner elektroniskt kan gå fri", skriver författaren och journalisten Gunnar Lindstedt i senaste numret av Veckans Affärer ( VA 30.4. ) Gunnar Lindstedt har tidigare skrivit en bok i ämnet "Svindlande affärer", som jag tidigare skrivit om i Finanstidningen 1.11. i fjol. I artikeln i VA skriver Lindstedt att Trustor plundrats på sin kassa och att åtminstone 331 miljoner kronor försvunnit ur bolaget för privat bruk.

Tömmer kassören kassan i idrottsförvaltningen och försvinner med pengarna gör han sig skyldig till förskingring. Om detta kan alla vara eniga skriver Lindstedt. Stölden är inte bara svekfull mot de andra i föreningen och därför moraliskt klandervärd. Den är också i den allmänna rättsuppfattningen brottslig.

Gunnar Lindstedts liknelse mellan idrottsföreningen och Trustorsvindeln är bra och välformulerad, oavsett vad tingsrätten kommer fram till i sin dom den 8 juni. Småstölder är enkla att bestraffa medan de riktigt stora skurkarna har lättare att köpa sig fria. Ju större stöld som begås, desto svårare blir det att bevisa det brottsliga uppsåtet i rätten.

I samband med den svenska bankkrisen fick 60.000 företag sina krediter uppsagda av krisbankerna. Gota Bank och Nordbanken som var konkursmässiga redan 1989 respektive 1990 lyckades lura både regering och riksdag om sitt verkliga kapitalbehov. Krisbankerna tilläts därför bedriva verksamhet, trots att de var konkursmässiga. De behövde inte påräkna några efterföljder, trots att banklagen tydligt föreskriver, att en bank som inte längre är likvid är skyldig att begära sig själv i konkurs.

Trots att både Gota Bank och Nordbanken var skyldiga att begära sig själva i konkurs och dessutom lurade regering och riksdag på sitt verkliga kapitalbehov väljer regeringen fortfarande att låta bli att utreda när dessa bankers verkliga konkurssituation uppstod. Man väljer i stället att hemlighålla när dessa bankers obeståndssituation inträffade !

När dessa banker informerar den f d moderate "bankministern" Bo Lundgren att man avser att nedvärdera hela Sveriges fastighetsbestånd med hjälp av Bankinspektionen och säga upp krediterna för friska företag, reagerade vare sig Carl Bildt eller Bo Lundgren på denna skriftliga information. Det gällde att rädda bankerna i stället för bankkunderna. Detta är Moderat politik.

Trots att detta är stöld och uppsåtet redan är bevisat har det inte blivit några påföljder. De riksdagsledamöter som kräver en ordentlig utredning om bankkrisen som riksdagsledamoten Siw Persson idiotförklaras av pressen. Regeringen fortsätter att mörklägga vad som skett.

I dag är alla överens om att krisbankerna Gota och Nordbanken var på obestånd när Gota Bank sålde företagscertifikat för över 1 miljard till hugade placerare, och Nordbanken svindlade till sig mer en 5 miljarder i samband med nyemissionen 1991. Men fortfarande straffas ingen för dessa svindlerier som vida överglänser Trustorsvindeln. Varför ?

Mats Lönnerblad
Skribent i finansrätt