Europakonventionen måste med i alla advokaters juridiska verktygslåda, anser advokat Percy Bratt

Att kunna Europakonventionen blir allt viktigare för den advokat som vill ta tillvara sin klients intressen. Det anser advokat Percy Bratt, tryckfrihetsexpert: - Konventionsaspekter är inget som viftas bort i dag. Tvärtom kan det ge extra kraft åt ens tolkningar. Det är ett argument som allt oftare tar skruv.

"Jag ser att advokaten åberopat Europakonventionen. Den har vi inte här på tingsrätten. Vill advokaten vara vänlig att ta med ett exemplar av den.'' Så lät det när Percy Bratt i slutet av 80-talet drev det så kallade Radio Nova-målet. I dag är kunskapen om konventionen betydligt större hos landets domare. Men ändå långt ifrån tillräcklig, menar Bratt.

- Många domare är fortfarande okunniga och värjer sig mot konventionsaspekter medan andra visar stor kunskap om Europadomstolens tolknings- och tillämpningsteknik, säger Percy Bratt.

- Även inom advokatkåren varierar kunskaperna mycket. Men Europadomstolens kommande prövning av de svenska reglerna om skattetillägg har i alla fall inneburit ett betydande uppsving i kommersiella kretsar för intresset för konventionsfrågor, konstaterar Bratt. För honom är det självklart att Europakonventionen måste finnas med i alla advokaters juridiska verktygslåda. Även om det är långt ifrån alla mål som har några konventionsaspekter. Men det gäller att ha en upparbetad förmåga att kunna se dem när de väl dyker upp. Oftast gör de det i förvaltningsrättsliga eller brottmål av mer komplex karaktär. Mindre vanliga är de i civilmål. I yttrandefrihetsfrågor, frågor om äganderätt och föreningsfrihet finns ofta stöd att hämta i Europakonventionen. Och så förstås i processuella aspekter.

Inte så dramatiskt
- Att driva konventionsaspekter framställs ofta som synonymt med att åsidosätta av riksdagen stiftad lag. Men det behöver sällan vara så dramatiskt. Vanligare är att konventionen i situationer där en regel ger utrymme för skilda tolkningar kan vara ett argument för den tolkning som är gynnsam för ens klient. Speciellt stark ställning har konventionen i mål med en EG-rättslig dimension, eftersom konventionen är en del av EG-rätten och den har företräde. Och Percy Bratt ger gärna lugnande råd till de kolleger som skyggar för att ta till sig Europakonventionens innebörd.

- Det handlar egentligen bara om att väga in ytterligare en juridisk aspekt. Man kommer långt om man har tillgång till Hans Danelius' kommentar Mänskliga rättigheter i europeisk praxis. Och de fullständiga avgörandena finns tillgängliga på nätet. Det är inte mer dramatiskt än så. I takt med att klagomålen till Europadomstolen hopar sig och väntetiderna blir allt längre är det viktigt att Sverige bygger upp ett eget adekvat rättighetsskydd, anser Percy Bratt. Och utvecklar en egen praxis som bygger på en dynamisk tolkning av Europadomstolens avgöranden.
- Man bör kunna tolka rättighetsbestämmelserna i RF:s andra kapitel i ljuset av Europakonventionen, om det är motsvarande rättigheter. På det sättet kan konventionen ge draghjälp åt våra egna konstitutionella rättigheter.

Klasssisk advokatroll
I detta arbete har både advokater och domare en viktig roll, menar Bratt. En roll som blir än viktigare när alltfler EG-direktiv implementeras i svensk lagstiftning.

- Det handlar ofta om kompromissprodukter som lagtekniskt inte är så väl utformade. Då gäller det att juristerna ser till att bestämmelserna tillämpas på ett rimligt sätt och i linje med de övergripande normerna om mänskliga rättigheter.

- För oss advokater är det oerhört stimulerande att få vara med och bygga upp en kraftfull människorättsjuridik. Det är också ett naturligt arbetsfält eftersom den klassiska advokatrollen i många demokratier just är att argumentera för individens rätt.

SVERIGE HAR FÄLLTS i drygt hälften av de cirka 40 mål där man stått till svars inför Europadomstolen. Flera av fällningarna har gett upphov till nya svenska lagregler.
   Den viktigaste är den så kallade rättsprövningslagen som infördes 1988 och som ger rätt till överprövning av lagligheten av regeringens och centrala förvaltningsmyndigheters beslut i vissa enskilda förvaltningsärenden.
   Innan dess hade många som blivit utsatta för förvaltningsbeslut som kränkte deras rättigheter inte haft några möjligheter att få saken prövad vare sig i allmän eller förvaltningsdomstol.
   1988 infördes även den så kallade 96-timmarsregeln vid häktningsförhandlingar, som en följd av ett mål med utgångspunkt i Europakonventionens artikel 5. Artikeln ställer krav på att ett frihetsberövande ska prövas utan dröjsmål. Det var i samband med det som Sverige introducerade jourdomstolar för att kunna pröva häktningsfrågor även under helger.
   Lagändringen Lex Langborger är en följd av konventionens krav på oberoende och opartisk domstolsprövning. Lagen innebar att Bostadsdomstolen och andra partssammansatta domstolar enbart ska bestå av lagfarna ledamöter när det finns risk att intresseledamöterna har ett gemensamt intresse som strider mot den som för talan. Bostadsdomstolen avskaffades senare helt och gick upp i Svea hovrätt.
   Stor betydelse har också kraven på muntlig förhandling enligt konventionens artikel 6 fått. I dag gäller i svenska domstolar en närmast undantagslös rätt till muntlig förhandling så fort någon begär det.