[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Det betyder b l a att motionen från Siw Persson och Kenth Skårvik ( fp ) som Finansutskottet tidigare avslagit också avslås av riksdagsledamöterna i Sveriges Riksdag. Vi har således fått ett kvitto på att majoriteten av riksdagsledamöterna, fortfarande försöker dölja sanningen bakom den största rättsskandalen i Sveriges historia.

I dag vet alla genom mina och andras artiklar i såväl riks - som fackpress att det var den dåvarande "bankministern" Bo Lundgren som lät krisbankerna med Nordea i spetsen säga upp alla krediterna för företag som inte passade in i krisbankernas portfölj. Följden blev att 60.000 friska företag försvann, statsskulden ökade med tusen miljarder kronor ( ! ) 400.000 människor blev permanent arbetslösa !

De flesta känner också till att det var Bankstödsnämnden, där Persson & Co ingick, som också var med och godkände att detta onda kunde ske. Naturligtvis vill därför vare sig Bo Lundgren eller Göran Persson ( läs: Moderaterna och Socialdemokraterna ) att hela sanningen om Sveriges genom tidernas värsta bankskandal skall komma till allmänhetens kännedom. Med majoritet i riksdagen, hindrar bägge dessa partier på ett effektivt sätt de andra småpartier som vill att hela sanningen skall bli känd.

Tillsammans försöker såväl Bo Lundgren som Göran Persson ljuga svenska folket fullt med vad som händer och sker med den svenska ekonomin. Det sker genom att bägge dessa herrar i den politiska debatten inför valet, tar åt sig äran för att ha utfört stora hjältedåd, som inte alls stämmer med verkligheten.

Lundgren vågar påstår inför svensk och internationell press "att det var han som löste bankrisen" under den borgerliga regeringsperioden. Persson anser att det var han som fick Sverige "på fötter igen" efter den borgerliga regeringsperioden 1991 - 1994.

Ingen av dem vill närmare berätta vilka rättsvidriga metoder de använde sig av. Och ännu mindre utreda under vilka premisser de arbetade. Under Bo Lundgrens regeringsperiod slogs 60.000 friska företag ut alldeles i onödan. Och under Göran Perssons regeringsperiod har han både tvingats ta pengar från pensionärerna ( 245 miljarder ) och riksbanken ( 20 miljarder ) för att få budgeten att gå ihop och betala ränta på statsskulden, för att återställa de utländska långivarnas förtroende för Sverige !

Beslutet om den utredningen kring den största olagliga företagsnedläggelsen i Sveriges historia ( FiU13 ) är att utredningen koncentrerar sina resurser på hur konsumenternas ställning på finansmarknaden bör stärkas, och hur småföretagen skall få en starkare ställning till kreditgivarna tycker jag är lovvärt.

Men frågorna om vem som bar ansvaret för den svenska bankkrisen ( 1987 - 1993 ) vill våra riksdagsledamöter fortfarande inte besvara !