Högsta domstolen
Börje Ramsbro pekade på en elektronisk hemsida ut ett antal personer inom bland annat bankerna som skyldiga till att han förlorade sitt företag. Han anklagade dem bland annat för plundring. HD ser ett journalistiskt ändamål bakom publiceringen vilket gör att han inte kan fällas för brott mot personuppgiftslagen.

Mål nr: B 293-00 (läs originaldokumentet här)

Stiftelsen Mot Nordbanken ( numera Bankrättsföreningen ) är det namn under vilket Ramsbro driver sin kampanj på Internet. Detta uppges vara ett ”forum för belysning av bankers, finansbolags och enskilda kapitalisters skadegörelse före, under och efter bankkrisen. Miljardrullningar som med sitt brottsliga inslag ännu inte nått sin kulmen. SMN  ( numera Brf ) ska genom Internet förmedla kunskap, erfarenheter och råd för att förhindra en upprepning av denna genom tiderna största svenska samhällsskandal i sitt slag. Allt för att folk skall kunna skydda sig mot skrupelfria banker och samvetslösa nätverkskapitalister som har satt i system att roffa åt sig ytterligare makt och medel på entreprenörers, uppfinnares och samhällets bekostnad”.

Ramsbro hävdade alltså att publiceringen skett uteslutande för journalistiskt ändamål vilket i så fall är undantaget från straffansvar enligt 7 § andra stycket personuppgiftslagen. Personuppgiftslagen bygger i allt väsentligt på Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Journalistundantaget grundar sig på artikel 9 i direktivet och i detta sammanhang ska EU enligt artikel F.2 i fördraget om upprättande av Europeiska unionen respektera de grundläggande rättigheterna så som de garanteras i Europakonventionen för mänskliga rättigheter och så som de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

Skyddet i artikel 8 i Europakonventionen avser privatlivets helgd vilket får inskränkas med stöd av lag bland annat om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till andra personers fri- och rättigheter. En sådan rättighet som kan föranleda inskränkningar är den i artikel 10 skyddade yttrandefriheten. Dessa rättigheter kommer, pekar HD på, i konflikt med varandra och då får proportionalitetsprincipen tillämpas. Undantaget för journalistiska ändamål i personuppgiftslagen är ett uttryck för denna intresseavvägning. Och undantaget tillkommer inte bara etablerade medier. ”Att uttrycket journalistiska ändamål använts kan under sådana förhållanden inte antas vara i avsikt att privilegiera etablerade massmedier eller personer som är yrkesverksamma inom sådana medier” skriver HD.

I förarbetena till personuppgiftslagen har angetts att utgångspunkten för det journalistiska undantaget ska vara att det handlar om ”vedertagen” journalistik (SOU 1997:39 s. 264) samt att enighet skulle råda om att ”seriös” journalistisk verksamhet är skyddsvärd (prop. 1997/98:44 s. 50 f). Det handlar om karaktären på verksamheten. Detta framgår av en särskild förklaring i mötesprotokollet som Sverige fick intagen i samband med antagandet av direktivet. Enligt förklaringen ansåg Sverige att de med journalistiska ändamål jämställda undantagen för konstnärligt eller litterärt skapande mera syftar på uttrycksmedlen än kommunikationens innehåll eller dess kvalité. Enligt propositionen (s. 53) ska tolkningen av undantaget ske med hänsyn till den angivna förklaringen vilket anses kunna få betydelse särskilt för kommunikation som inte bedrivs av yrkesverksamma journalister.

”Det syfte för webbsidan som angetts på denna och som Börje Ramsbro utvecklat i målet måste mot den angivna bakgrunden anses ligga väl inom ramen för ett journalistiskt ändamål att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten” säger HD som menar att standarden på hemsidan saknar betydelse. Att vissa uppgifter varit kränkande spelar heller ingen roll. ”Tvärtom får sådant anses utgöra ett normalt inslag inom ramen för en kritisk samhällsdebatt. Som Europadomstolen framhåller innefattar yttrandefriheten även rätten att framföra sådan information och sådana åsikter och tankar som kränker, chockerar eller stör”. Slutligen anser HD det visat att publiceringen skett ”uteslutande” för journalistiskt ändamål. Därmed frias Börje Ramsbro. Han fälldes både i tingsrätten och hovrätten och dömdes till dagsböter. Enligt vad PointLex har erfarit pågår nu en process där Ramsbro försöker få igen något av det han förlorat. Också i den processen företräds han av advokat Percy Bratt på Bratt & Feinsilber AB, Stockholm.

Mikael Kindbom
mikael.kindbom@pointlex.com

Rättsområde: Straffrätt. Yttrandefrihetsrätt. IT-rätt
Saken: Brott mot personuppgiftslagen
Lagrum: 7 § andra stycket personuppgiftslagen (1998:204)
Domstol: Högsta domstolen
Datum för dom: 2001-06-12