Vittnesförhör med Börje Ramsbro (BR) Huvudförhandlingar
vid Svea hovrätt den 30 november 1999 Domare:
Ombud för
klagande: Avskrift Förhör med Börje Ramsbro, Bankrättsföreningen 1.
LE: Vittnesförhör med Börje Ramsbro som åklagaren inleder. 2.
B: Ja förhöret har nästan inletts kan
man säga i samband med den här demonstrationen. Men vi kanske kan
strukturera det på det sättet att du berättar i all korthet s.a.s. om
upprinnelsen till den här, skall jag säga, den här verksamheten som du
har bedrivet på Internet i namnet då Stiftelsen Mot Nordbanken. (Numera
Bankrättsföreningen) 3. BR: OK. Ja upprinnelsen började med att vi var ett antal företagare som ansåg oss ha blivit orättfärdigt behandlade av bankerna och privata kapitalister, som jag kallar dem för. Och du sa i din inledning att det fanns en uppgörelse med bankerna. Det finns ingen uppgörelse mellan mig och bankerna. Det har aldrig träffats någon uppgörelse mellan mig och bankerna. Det har aldrig träffats någon uppgörelse och vi tvistar fortfarande. Det finns över huvudtaget inga giltiga avtal enligt min uppfattning. Efter att jag hade lämnat företaget den 3 december 1993 började jag omgående korrespondera med de som hade tagit över företaget och fick då fram bevis som visade klart och tydligt att övertagandet hade inte gått rätt till. Samtidigt så kom jag i kontakt med andra som hade blivit drabbade av bankerna. Bl.a. fann jag en annons i Expressen införd av Ingvar Axelsson, som också hade drabbats av Nordbanken. Han är grundaren till Föreningen Mot Nordbanken. Det är inget negativt i det men han hade då drabbats mycket tidigare än vad jag hade gjorts utav Nordbanken. Och han gick ut i Expressen med annonsen – Föreningen Mot Nordbanken – och där han kort talade om vad han hade råkat ut för. Jag tog kontakt med honom enligt de telefonnummer som var uppgivna. Och så småningom kom jag också i kontakt med Mats Lönnerblad och vi tre träffades och ställde oss bl.a. frågan vad vi skulle göra? Vi är många som har drabbats det framgick bl.a. av upprepade tidningsartiklar och skriverier om just bank- och finanskrisen. Vi kom fram till att vi skulle bli mera organiserade för att nå ut med våra budskap för att försöka få upprättelse och ersättning. Vi kom fram till att vi som har drabbats vi äger ingenting, vi är fråntagna allt det som vi hade byggt upp under årtionden. Och då fann vi att Internet var det medel vi kan använda för att nå ut med våra budskap och samtidigt nå ut till medlemmarna i föreningen. Jag hade vid det tillfället ingen annan erfarenhet av Internet än att jag hade hört talas om det. Jag hade själv aldrig använt Internet utan jag råkade nu ha en son som var väldigt skicklig på att hantera datorn så jag gick till honom och fick lite hjälp, råd och dåd och han gjorde de första inläggen. På så sätt kom vi igång, och sedan så småningom lärde jag mig själv att göra inläggen och lägga ut nya rubriker och idag har jag omarbetat hela hemsidan. Internet har visat sig att vara ett fantastiskt instrument och jag hävdar själv att Internet är demokratins sista utpost. Går vi till massmedia och berättar om våra storys, så orkar de inte att sätta sig in i detta. Man kan ta sig an rubriker om mord, sex och allt sådant som passar bra i massmedia. Men avancerade – jag säger rakt ut - ekonomisk brottslighet då har tidningarna inte resurser. Men däremot så kan vi på den här hemsidan beskriva olika fall. Mats Lönnerblad han lägger ned ett omfattande jobb och skriver mängder av artiklar, som går ut i massmedia. Och när de har varit ute i någon tidning så läggs de därefter in på föreningens hemsida. Och det får de s.a.s. en långtidsverkan för att sprida information och kunskap om det som hände före, under och efter bank- och finanskrisen. Nu visar det sig att bank- och finanskrisen skall få en extra uppmärksamhet. Jag fick det här i morse. Det står att ”Bankkrisen är över men inte för alla”. Just precise, den är inte över för alla. Den är över för bankdirektörerna, som förskingrade över 100 miljarder men inte för oss som har förlorat allt vad vi ägde och hade skapat. På så sätt började vår hemsida, vi vill hävda vår rätt till vårt ägande, vi vill hävda vår yttrandefrihet och kommunicera med andra drabbade, hävda vår rätt att tala om vad vi råkat ut för, vi hävdar vår rätt att också omnämna de personer som har ställt till det här. Det som vi lägger ut på hemsidan är bevisbara fakta, det är ingenting som vi hittar på utan vi kan styrka uppgifterna. Hade jag blivit åtalad för förtal och ärekränkning då hade jag fått tillfälle att lägga fram fakta och hävda min rätt. Men den som polisanmält mig för brott mot datalagen vågar inte anmäla mig för förtal för då skulle han riskera att själv åka fast. 4.
B: Mmm. Vad jag förstår
då så har du. Ja du har lagt ut dom här uppgifterna på Internet och du
har suttit och skrivit och fyllt på vart efter det har hänt någonting i
dom här olika målen t.ex. som varit aktuella också då. Det har hela
tiden förts uppgifter in på Internet i det här sammanhanget. 5.
BR: Jag kan tillägga att jag driver ett mål i
Stockholms tingsrätt mot Sparbanken och ett annat mål mot mitt
tidigare företag, för bättre rätt till patent och varumärken, vilket
för närvarande befinner sig här i hovrätten. Och eftersom det här då
skall vara en hemsida för att sprida kunskap och erfarenhet, så har jag
lagt ut löpande information om vad som händer i mina två mål. 6.
B: Mmm 7.
BR: Och det är
offentligt material, jag tar mina inlagor och lägger ut dom på hemsidan
under fallet Börje Ramsbro/System 3R och det tycker jag är inte mer än
rätt att folk skall få veta vad som har inträffat. 8. B: Mmmm. Håller du med om, tycker du att vissa av dom uppgifter som du har lagt in här om vissa personer då är av värderande slag t.ex. Jag menar värderande att du lagt in värderingar s.a.s. i dom uppgifterna som du har lämnat om dom här personerna. 9.
BR: Vad har det med
det här målet att göra. Det är inget ärekränkningsmål ni driver här! 10. B: Nä men nä men 11.
PB: Svar du 12.
BR: Nä men vänta. Jag har lagt ut uppgifterna. Men jag säger
så här att det är uppgifter, som inte går att hantera i automatisk
databehandling. 13.
B: Jag bara frågar s.a.s. Om du själv
tycker att vissa uppgifter som du har lämnat, att dom kan vara som
Datainspektionen har fört fram i sina utlåtanden av sådan art att du
inte skulle ha fått, om det är ett personregister, ett tillstånd s.a.s. 14. BR: Jag säger så här, ska du hantera informationen i ett dataregister, så kan man inte skriva långa meningar utan det är fakta som matas in under rubriker som exempel. religion, politik, vilket parti och sådant. Det är sådant jag kan hantera i ett dataregister, men jag kan inte hantera långa stycken om värderande uppfattningar. Det stämmer inte. Jag förstår inte att man kan säga att det här är ett register för automatisk databehandling. För det finns ingen registerfunktion på hemsidan. 15.
B: Nej men det är
en sak. Du tycker inte heller att du valt någon värdering s.a.s. i dom här
uppgifterna som du har lämnat. Det är bara den frågan jag ställer. 16.
BR: Allting är
relativt. Min uppfattning är att om jag säger sanningen som jag upplevt
den. Är det värderande? Samma sak läser man i tidningen. Jag vet bara när
jag stämde banken så säger då tidningen Dagens Nyheter att det här är
bluffpoker, att dom var inkompetenta som drev det här. Om jag sedan lägger
ut samma information på Internet så är det helt plötsligt ett brott
mot datalagen. Jag förstår inte den varianten. 17.
B: Det görs gällande
att det är ett personregister, som har varit av en viss karaktär s.a.s. Meningen med den här uppräkningen, alfabetiska uppräkningen
av namnen. Vad har den varit? 18.
BR: Den har upprättats
för motsvara dom krav, som finns i stadgarna
att omnämnda personerna skall ha möjlighet till genmäle. Det är
det enda syftet listan har haft. Det står i stadgarna att omnämnda
personer skall ha replikrätt om man känner sig orättfärdigt påhoppad. 19.
B:
Mmm. 20.
BR: Omnämnda personer på hemsidan har rätt till genmäle
och för att göra detta möjligt måste de veta under vilken rubrik de
skall söka för att därefter kunna göra sitt ocensurerade inlägga på
klotterplanket. Och för att vederbörande, som känner sig påhoppad
skall kunna hitta var på hemsidan hans namn återfinns så finns identifieringen 1, 2, 3, 4…Men vederbörande får
själv söka i texten under hänvisa rubrik. Det är den enda uppgiften
den där s.k. skampålen har. 21.
B: Du anser inte att det är något
register. Du har redogjort för det här och du anser att det inte är
det. Kan man säga att någon slags förteckning då? 22.
BR: Det är alltså
en förteckning där jag kan gå in, men det kan icke behandlas med
automatisk databehandling. Det är helt uteslutet. Jag håller mig
ordagrant till datalagens beskrivning för begreppet register. Om
det nu är omdömesinformation, så skall den vara definierad i registret
så att man kan direkt sortera den. Och det finns inte någonting sådant
i identifiering. 23.
B: Jag har förstått din inställning när
du demonstrerade också då. 24.
BR: Så jag kan inte se att det här finns någon som helst
tillstymmelse till register och dom omdömen som där finns, ja vad skall
man kalla dom för? Man måste beskriva sanningen som den är. 25.
B: Du menar att det har varit inslag i den
debatt som du har velat väcka. Är det så du ser på det? 26.
BR: Ja. Det är ingenting annat än man beskiver sanningen.
Sedan kan man vara mer eller mindre förbannad och då blir det
naturligtvis olika ord man tar till för att redovisa sanningen. 27.
B: Mmm 28.
BR: Men har man som
i mitt fall drivet ett företag i 25 år och skapat miljarder i exportintäkter,
tusentals manår sysselsättning och helt plötsligt blir man bedragen på
sitt livsverk då är det klart att det är inte lätt att beskriva det i
alltför snälla ordalag för då går det inte fram. Man beskriver det
som man känner det. 29.
B: Mmm 30.
BR: Det har inte
varit något syfte att förtala eller ärekränka eller skapa register
utan endast att beskriva verkligheten så att andra förstår den. 31.
B: Mmm. Jag har
ingen ytterligare fråga. 32.
LE: Advokat Bratt 33.
PB: Jag har några frågor här. Jag tycker att det mesta har
framkommit. En omständighet som Datainspektionen fäst vikt vid och som
framgick här och vad åklagaren sa och det var att dom här uppgifterna
har legat ute under en längre tid. Om du tar den här förteckningen som
du säger, den har legat ute inte bara någon dag och tagit tillbaka den.
Vad är orsaken till att det har legat ute under längre tid? 34.
BR: Jaa vad är syftet med hela hemsidan? Hela syftet med
hemsidan är att det skall finnas en beskrivning av
historiken. Detta innebär att rubrikerna finns ute med personuppgifter
och då måste naturligtvis förteckningen av namnen också finnas ute för
att uppfylla kraven för replikfunktionen. Jag måste följa stadgarna
annars gör jag inte mitt jobb som ansvarig för hemsidan. Jag kan inte förstå
att tiden har något med en registerfunktion att göra. Utan det är bara
att skall hemsidan fungera enligt stadgarna så måste förteckningen
finnas där med anvisningar så att man kan upprätthålla replikrätten. 35.
PB: Du har ju då skildrat den här affären kring ditt företag,
ditt tidigare företag System 3R och dom här rättsprocesserna och
namngivet personer och också angripet och anklagat personer, kan du tala
om hur den redogörelsen är kopplad till, eller finns det en koppling
mellan den redogörelsen på hemsidan och det här övergripande syftet för
Stiftelsen Mot Nordbanken att belysa bankers och enskilda kapitalisters
osv. beteende i finanskrisens spår. Finns det någon koppling däremellan? 36.
BR: Det finns rent
datateknisk (PB avbröt) 37.
PB: Men ta det inte
datateknisk, tala om d.v.s. substansiellt. Du säger att du har beskrivet
det i någon slags publicering här på hemsidan. Du har berättat om den
här historien runt NN. Syftet med att lägga ut det och hur
det är kopplat till det här övergripande syftet. 38.
BR: Jaha jo, som
jag sa tidigare, för att bli trovärdig så måste man ge exempel, man måste
ge saker och ting ett ansikte, för att det skall bli trovärdigt. Om jag
beskriver ett generellt beteende i vårt samhälle och inte ger några
exempel då kan det tolkas som uppdiktat. Det är därför namnen nämns
och ger det ett ansikte. Jag ställer ut med mitt eget namn också. Det är
för att ge den här historien substans. Det här är vad som har inträffat.
Det här är verklighet och det är inte uppdiktat historia. Och det som då
beskrivs är fakta, bevisbara fakta, som finns i dokument. Det är hela
historien. 39.
PB: Sedan har jag
en fråga, som då mer går in på det här som du redogjorde för den här
datortekniska bakgrunden. Du sa här, på en fråga från åklagaren, att
om man skall lägga in dom här värderande omdömen i ett ADB-register. 40.
BR: Mmm. 41.
PB: Då kan man inte lägga in långa meningar med värderande
uttryck. Det finns exempel på sådan här mjukdata: troligen alkohol
missbrukare, arbetsoförmögen eller någonting sådan där. Kan du
beskriva såsom du uppfattar dom mjukdataregister se ut då? 42. BR: Man måste klassificera dessa uppgifter. Om man tar exemplet med alkoholisten då står det förmodligen under rubriken personlighet. När man sedan sorterar på alkoholister får man fram alla som är alkoholister. Man kan inte ha tio sidor löpande text om alkoholister. Det är inte så det fungerar utan man måste klassificera alla dessa fakta. Och det görs då i kolumner och poster. Posten kan vara oändligt långa. De kan innehålla tusentals olika fält - uppgifter. Men varje fält är identifierbart. Så när jag sorterar fram vem som bor i Visby, då är det postanstalten Visby som är sökordet. Vem bor där? Så kan man sortera fram alla som finns i Visby. Så det måste klassificeras och identifieras för att det skall vara ett register för ADB. Och det som är det stora jobbet ute i företagen när man bygger upp dataregister, är att upprätta artikelbasdata, som innehåller alla klassificerade fakta. Och det är det samma när det gäller personregister. Alla de olika rutorna skall fyllas med fakta, som sedan blir de här tabellerna som innehåller flera poster. Så löpande text är icke något register. 43.
PB: En avslutande fråga. Du visade här och var inne på när
du själv demonstrerade den här replikrätten och du visade på bl.a. den
här Sven Gustavsson, tror jag han heter Nordbankens informationschef. Han
hade utnyttjat replikrätten, den här möjligheten att använda hemsidan
som debattforum. Kan du nämna någonting mer i vilken omfattning t.ex
Sven Gustavsson använde det här. 44.
BR: Sven Gustavsson
har varit inne jag tror åtminstone 20-tal gånger. 45.
PB: Jaa. 46.
BR: 47.
PB: Ja. 48.
BR: Och det var
ibland väldigt grova påhopp på bankledning, bl.a. ordförande
Palmstierna, utan att dom protesterade vid något tillfälle att hemsidan
skulle vara ett brott mot datalagen eller någon ärekränkning eller någonting
sådant. Han kom snällt in och hjälpte sina kunder, som hade blivet orättfärdigt
behandlade. 49.
PB: Tack jag har
inte fler frågor. 50.
EL: Åklagaren
fler frågor? 51..
B: Nej |
Hemsida |