Advokaterna Hammarskiöld och Lindquist går till attack mot grupptalan och påstår bland annat att det finns risk för "legal blackmail". Är det så?
   Tror de på allvar att KO ska väcka grupptalan för att pressa pengar av oskyldiga företag?
   Men kanske finns det andra illvilliga personer. Låt oss därför se på lagförslagets spärrar mot missbruk.
   Grupptalan innebär en stor ekonomisk risk. Den som förlorar ska betala vinnarens kostnader. Käranden kan inte vinna målet om talan är ogrundad. Vad han måste hoppas på är att svaranden ändå vill förlikas.
   Käranden måste finna en kollega till advokaterna Hammarskjöld och Lindquist som vill driva en chikanös process.
   Nästa steg blir att övertyga domstolen om att grupptalan får inledas. Svaranden har alla chanser att sälla stopp för rättegångsmissbruket.
   Men säg att käranden passerar dessa hinder. Domaren och svarandeombudet har kanske en dålig dag. Ännu återstår en lång vandring. Bland annat ska ett antal gruppmedlemmar ställa upp bakom käranden. En förlikning ska träffas med svaranden och godkännas av domstolen.
   Och lyckas allt detta, ska förlikningssumman delas med övriga gruppmedlemmar.
   Det finns enklare sätt att idka "legal blackmail". Bilda en stiftelse som saknar medel. Låt stiftelsen stämma företaget. Påstå att det finns tusen andra med liknande anspråk. Vinn uppmärksamhet i massmedierna.
   Då slipper du kravet på advokattvång, slipper alla särskilda processförutsättningar, är inte beroende av att gruppmedlemmar ställer upp, en förlikning behöver inte godkännas av domstolen och så vidare. Du slipper dessutom att dela förlikningsersättningen med andra.
   Nej, grupptalan är inget att glädjas åt för missbrukare. Då passar den vanliga processen mycket bättre.

Robert Nordh
Hovrättsråd, jur dr
Marie Sälmark
Sveriges Konsumentråd

Tidigare Inlägg
Catarina af Sandeberg, jur dr, Stockholms universitet 11/10 och 26/10 samt advokaterna Peder Hammarskiöld och Ylva Lundquist, Advokatfirman Hammarskiöld & Co 18/10.

Copyright