[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Bristande banksekretess bäddar för utpressning
Av Hans Abenius - Dagens Industri - 8 november 2001

Jag har med intresse följt er debatt om banksekretessen. DI har också i en artikelserie visat hur det kan gå till efter klockan tre på banken. Man tror inte att det är sant, när man läser att exempelvis Skandiabanken rekryterar studenter och andra ungdomar som sitter och säljer aktiefonder på kvällarna för 70 kronor i timman.
   Telemarketing är tyvärr inte Skandiabanken ensam om; det blir allt vanligare. Man kan utgå från att det förekommer en externt stor personalomsättning i en verksamhet som bygger på extraknäckare, där timlönerna är lägre än vad man får betala för en barnvakt på kvällen.
   Efter brandkatastrofen på Hisingen tilldelades de skadade och efterlevande skadestånd som ibland uppgick till flera hundra tusen kronor var. Tyvärr blev detta allmänt känt bland några hundra personer som på olika vis var målsägare vid branden.

Det har sedan visat sig att kriminella ungdomsgäng har använt denna information om utbetalda skadestånd för att pressa några av brandoffren på pengar.
   Det kan bara vara en fråga om månader innan kriminella ungdomsgrupper, exempelvis nazister, attackare eller mc-gäng infiltrerar banken. Där kan tydligen kreti och pleti få tillgång till mina kontoställningar, personnummer, adress och telefonnummer.

Kan man verkligen rekommendera gamla människor, ensamstående pensionärer i synnerhet, att ha kvar sina pengar på en svensk bank? Om de inte blir av lurade pengarna av bankernas egna fond försäljare, finns det en risk att någon samlar på sig information och tar den med sig hem på kvällen.
   Är det inte säkrast att i stället sätta in pengarna på en bank i Schweiz, där de som förbryter sig mot banksekretessen riskerar fyra års fängelse?
   I Schweiz är bankhemligheten inte ett skämt utan en hederssak.

Hans Abenius
Skeppsmäklare
Hovås

Tidigare inlägg
Angelica
Nelson, jurist, en av författarna till Norstedts Praktiks om personuppgifter 3/10, Lennart Dagerfall, konsult och före detta personaldirektör 16/10, Stefan Ravelin, jur kand, Euro-Competition 19/10 samt Tomas Tetzell, bankjurist vid Svenska Bankföreningen 25/10 och Claes S Ankarcrona, civilekonom och f d bankman, Nyon, Schweiz 31/10

Copyright


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida