[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Domstolsväsendet skall krympas
Av Thomas Bodström - SvD Brännpunkt - 6 oktober 2003

Färre men större domstolsenheter ska formas. Viktigare än ekonomin är att gamla strukturer, arbetssätt och attityder ändras så att allmänhetens förtroende för domstolsväsendet stärks, skriver justitieminister Thomas Bodström och ansluter sig i mycket till den s k Framtidsgruppens förslag.

Under den senaste tiden har det på SvD Brännpunkt förekommit ett antal artiklar som behandlar hur de svenska domstolarna står rustade att möta framtiden. Med denna artikel vill jag redogöra för hur jag ser på det framtida domstolsväsendet. Sedan mitten av nittiotalet pågår ett arbete för att reformera domstolsväsendet så att det ska kunna möta de krav som samhällsutvecklingen ställer.

Målsättningen för reformeringen är bl a att mål och ärenden avgörs med högt  ställda krav på rättssäkerhet och effektivitet, att förutsättningarna för allmänheten att få tvister och andra rättsliga angelägenheter prövade ska vara lika över hela landet, att tyngdpunkten i den dömande verksamheten ska ligga i första instans samt att domstolarna ska vara moderna och attraktiva arbetsplatser.

Enligt min uppfattning är det nödvändigt att skapa en mindre sårbar domstolsorganisation - en organisation som står bättre rustad att hantera förändringar i omvärlden samtidigt som möjligheterna att utveckla verksamheten ökar.

Större enheter medför bättre förutsättningar för kompetensutveckling, specialisering och en stärkt beredningsorganisation. De genomförda organisationsförändringarna har utvärderats med gott resultat och arbetet med att reformera domstolsorganisationen kommer att fortsätta under nästa år.

Ur medborgarnas perspektiv är det viktigt att mål och ärenden inte onödigt uppehålls utan kan avgöras i den takt de kommer in. Uppföljningen av domstolarnas resultat visar att det finns stora skillnader mellan enskilda domstolar.

Domstolarna måste använda modern teknik i sin verksamhet. Det är avgörande för att kunna utveckla domstolarnas arbetsformer. Det handlar bland annat om videokonferens och videoinspelade förhör. Den moderna tekniken ger möjligheter att förbättra tillgängligheten till domstolen.

Man bör t ex utveckla möjligheten för allmänheten att kommunicera elektroniskt med domstolen. Inom justitiedepartementet pågår för närvarande arbete med att skapa förutsättningar för att införa elektronisk mål- och ärendehantering.

När rättegångsbalken infördes för mer än femtio år sedan, såg omvärlden inte ut som den gör i dag. Processreglerna måste vara utformade på ett sådant sätt att de är anpassade till samhället i övrigt. Reglerna bör vara så flexibla att den som vänder sig till en domstol får sina frågor behandlade på ett sätt som är anpassat för det enskilda fallet. Handläggningen ska vara enkel, snabb och rättssäker. Regeringen har för avsikt att före sommaren presentera ett förslag som innebär att processreglerna moderniseras.

Hovrätternas främsta uppgift bör vara att kontrollera tingsrättsavgörandenas riktighet och att rätta till eventuella felaktigheter. Nuvarande ordning innebär att de flesta mål som överklagas från tingsrätt till hovrätt får en ny fullständig prövning. Det bör därför snarast införas ett generellt krav på prövningstillstånd för tvistemål och ärenden. Genom en sådan reform stärks hovrättens kontrollerande funktion. Moderniserade processregler kommer även för brottmålen att innebära flera förbättringar.

Domstolarna står dessutom inför en generationsväxling. För att lyckas med generationsväxlingen, d v s att rekrytera de mest kvalificerade 70- och 80-talisterna, måste domstolarna självfallet uppfylla alla de krav som kan ställas på en modern arbetsplats. Kännetecknande för en sådan arbetsplats är bl a att all personal görs delaktig i verksamheten och att arbetsmiljön är god. Domstolschefen måste, förutom att vara en skicklig jurist, också ha de kvaliteter som krävs för att vara en bra chef. Medarbetarna måste ges möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll.

En särskild utredare har regeringens uppdrag att genomföra en översyn av domarrekryteringen. Utredaren ska bl a ta ställning till om det ska finnas en särskild domarbana eller om denna ska avskaffas. Utredningen ska redovisas senast vid årsskiftet. Vidare är det angeläget att könsfördelningen bland personalen blir jämnare. Inte minst är detta viktigt för att upprätthålla och stärka allmänhetens förtroende för rättskipningen.

Det är viktigt att medborgarna i sina kontakter med domstolarna blir bemötta på ett korrekt sätt. Sedan flera år tillbaka bedrivs ett arbete som syftar till att förbättra domstolarnas bemötande. Domstolsverket har på uppdrag av regeringen upprättat en handlingsplan för att se till att brottsoffers berättigade krav på domstolsväsendet uppfylls.

De tidigare artiklarna på SvD Brännpunkt har i stor utsträckning kretsat kring ekonomiska frågor. Domstolarnas ekonomi kan emellertid inte ses isolerad utan måste ses mot bakgrund av det allmänna statsfinansiella läget och de besparingar som genomförs i andra delar av den offentliga verksamheten. Trots att vi befinner oss i en lågkonjunktur höjer vi anslaget för domstolarna fr o m 2004 med 50 miljoner kronor. Jag kommer kontinuerligt att följa den ekonomiska utvecklingen och se om ytterligare förstärkningar behöver göras.

Även om ekonomin självklart har stor betydelse är det viktigast för det framtida domstolsväsendet att gamla organisationsstrukturer, arbetssätt och attityder ändras. Detta är helt avgörande för allmänhetens förtroende för domstolsväsendet.

Thomas Bodström
justitieminister (s)


 Stockholm den 8 oktober 2003

RUBRIKEN BLEV FEL

Tidigare publicerades en artikel på Bankrättsföreningens hemsida och i Svenska Dagbladet under Brännpunkt, där jag redogjorde för min syn på det framtida domstolsväsendet.

Artikeln utrustades med en rubrik - "Domstolsväsendet ska krympa" - som är missvisande, felaktig och saknar grund i texten.

Vår satsning på större domstolsenheter innebär en koncentration av resurser för ökad effektivitet och snabbare hantering. Även det tillskott som domstolsväsendet får i 2004 års budget talar i motsatt riktning.

Thomas Bodström
justitieminister (s)


Tidigare artiklar om domstolsväsendets framtid:

2003-08-27 Rädda våra domstolar !
2003-09-01  Rättsväsendet blöder
2003-09-17  Så formas rättsväsendet
2003-09-24  Domstolsfrågan måste bli mer politisk
2003-09-28  Cynisk samordningsiver

Svenska Dagbladet


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida