Efter en lång rättstvist mellan Bankrättsföreningens webbmaster Börje Ramsbro och Staten kommer Högsta domstolen den 9 maj i år att ta upp vilken rätt till yttrandefrihet som Sverige tänker tillåta sina medborgare att ha på svenskproducerade hemsidor.

De frågor som då kommer att tas upp är av principiellt intresse, och rör i princip alla svenskproducerade hemsidor på Internet med personuppgifter. Om Högsta domstolen inte kommer att pröva detta ärende från Europarättsligt perspektiv har Bankrättsföreningens styrelse beslutat, att se till att frågan hänskjuts vidare till Europadomstolen i Strasbourg.

I Europakonventionens ( som sedan 1995 ingår i den svenska lagstiftningen ) artikel 10 stipuleras klart och tydligt vilka regler som gäller för yttrandefrihet. Där framgår att
"Envar skall äga rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att mottaga och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av offentlig myndighet och oberoende av territoriella gränser."

Några avsteg för att denna frihet bara skulle gälla "journalistiska ändamål" som finns i den svenska lagstiftningen, innehåller inte Europeiska Konventionen om de Mänskliga rättigheterna.

I detta mål hävdade från början åklagaren att Bankrättsföreningen upprättat ett olagligt register, eftersom föreningen på Bankrättsföreningens hemsida ( http://www.bankrattsforeningen.org.se/index.html ) namngivit personer som är ansvariga för den svenska bankkrisen, som enligt vår uppfattning fortfarande utgör den största rättsskandalen i Sveriges historia.

Efter prövning i tingsrätt och hovrätt är Riksåklagaren, referenten i HD och ombudet äntligen överens om att Bankrättsföreningen aldrig upprättat något olagligt register. Man har således frångått datalagen i prövningen av detta mål och kommit överens om att målet i Högsta domstolen, i stället skall prövas utifrån Personuppgiftslagen ( PUL ) där frågan gäller upprättande av databaser. Databaser är ett vidare och tidsenligare begrepp än register.

För att hemsidan skulle kunna vara register ( som tingsrätten ansåg ) måste personuppgifterna vara strukturerade och kategoriserade. Ändamålet med registret måste också vara angivet och vilka är mottagarna av rapporter från registret. Den svenska översättningen av hur man skall uppfatta ett EG:s datadirektiv är således både missuppfattat och felöversatt.

I Svea hovrätt dömdes Börje Ramsbro för att han lagt ut personuppgifter på Bankrättsföreningens hemsida och därigenom brutet mot bestämmelsen om förbudet att överföra uppgifter till tredje land d.v.s. utanför Europa. Domen strider mot artikel 10 i Europakonventionen, som tillåter yttrandefrihet ”oberoende av territoriella gränser”.

Bakgrunden till Bankrättsföreningens hemsida är att vi önskar att ansvar skall kunna utkrävas för vad som hände under den svenska bankkrisen. Hittills har facket och socialdemokraterna i samband med överlämnandet av budgetpropositionen, skriftligen erkänt sitt politiska ansvar.

Så länge som krisbankerna fortfarande inte vill erkänna sin juridiska skuld, till omfattningen av denna kris, kommer Bankrättsföreningens hemsida att bestå, oavsett vilka beslut Högsta domstolen kommer fram till.

Den fråga som vi därför måste få besvarad innan domstolsprövningen, är om Sverige tänker följa Europakonventionen i detta mål eller försöka anpassa domen till en personuppgiftslag som inte gäller, eftersom denna lag strider mot såväl den svenska grundlagen som Europakonventionen.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen