Bankerna är skyldiga att tolka banksekretessen, svarar bankjuristen Tomas Tetzell den 10/11. Visst är det helt normalt att lagar tolkas - frågan är hur.
   Att den praxis som utbildats inte ifrågasätts beror på att innan PUL, personuppgiftslagen, aktualiserade frågan, kände en bredare krets inte till denna praxis. Det är dock fullt klart att den ifrågasätts nu.
   Vem tolkade lagen åt mig som bankman, undrar Tetzell vidare. Ingen - vi klarade det själva enligt regeln ”inget delgives någon”, vilket fungerade bra i två banker i fyra olika länder, bland dem Schweiz.
   Bland de många frågor jag ställde fanns: Vem bestämmer vad som är ”obehörigen”. Finansinspektionen säger (PM Outsourcing, 3.6): "Frågan om vad som ska anses vara obehörigen är inte klar."
   Bankerna har tydligen sin tolkning, och det ar just den som jag hävdar inte stämmer med banklagen.
   Håkan Nial talar i "Banksekretessen" om dotterbolag och avdelningar och uppgiftlämnande i viss utsträckning. Han säger inget om utomstående, oberoende företag - och det är ju främst detta frågan gäller.

Det är en senare tolkning från bankernas sida att utlämnande till "samarbetande företag" är "behörigt". Kan vi åtminstone vara överens där?
   När det gäller att informera kunderna om utlämning av uppgifter, är det enligt Tetzell "precis vad bankerna nu är i färd med att göra". Ska Nials tolkning behöva gälla i 40-50 år, innan bankerna gör något? Först med PUL och risk för insyn i bankernas praxis tas detta steg - det är denna typ av agerande som fortsätter att oroa.

Tidigare inlägg
Angelica Nelson, jurist, en av författarna till Norstedts Praktiks om personuppgifter 3/10, Lennart Dagerfall, konsult och före detta personaldirektör 16/10, Stefan Ravelin, jur kand, Euro-Competition 19/10 samt Tomas Tetzell, bankjurist vid Svenska Bankföreningen 25/10 och Claes S Ankarcrona, civilekonom och f d bankman, Nyon, Schweiz 31/10 samt Hans Abenius, skeppsmäklare, Hovas 8/11.

Copyright