Det faktum att domstolen inte kan agera självmant hindrar inte
att dess domslut har haft mycket stor betydelse för EU:s utveckling. Domstolens tolkningar har
flera gånger varit avgörande för att driva på arbetet med att förverkliga den inre marknaden.
Men domstolens befogenheter sträcker sig inte över alla samarbetsområden inom
unionen. EU brukar ofta illustreras med tre pelare. Den första pelaren består i huvudsak av
samarbetet som benämns Europeiska gemenskapen, EG. Inom EU-samarbetet är det huvudsakligen inom
ramen för samarbetet i den första pelaren (EG) som EU:s institutioner har normgivningskompetens,
dvs rätt att utarbeta rättsakter och stifta lagar. Det är främst inom den första pelaren som
domstolen har befogenhet att döma i tvister och tolka EG-rätten. Det mellanstatliga samarbetet
inom utrikes- och säkerhetspolitiken i andra pelaren och det polisiära och straffrättsliga
samarbetet i den reformerade tredje pelaren faller generellt utanför domstolens befogenheter. Med
Amsterdamfördragets ikraftträdande utökades EG-domstolens möjligheter att bedöma frågor i
tredje pelaren.
Domstolens verksamhet består, med en övergripande indelning, av två delar: att tolka
de gemensamma reglerna och att döma i tvister.
Se vidare:
EG-domstolen
Rättsregler i EU och
Sverige
Innehållsförteckningen över tidningsartiklar och övrigt
material som berör EG-domstolen. |