28 februari 2002 - Mats Lönnerblad
ATT GÅ EMOT GÄLLANDE LAGSTIFTNING ANSER JAG VARA ODEMOKRATISKT !
Svar till Niklas
Pettersson
Men det var precis vad som skedde under den svenska bankkrisen, när såväl
Bo
Lundgren som Persson & Co, bröt mot alla lagar som gick att bryta
mot.
Självfallet måste straff utkrävas för sådana beteenden som hela
svenska
folket nu får betala dyrt för !
Mats Lönnerblad
28 februari 2002 - Mats Lönnerblad
DE DRYGA FEM MILJARDER SOM NORDBANKEN FICK AV AKTIEÄGARNA 1991 FÖRESLOG INTE LÅNGT !
Svar till Lars
Traneflykt
Det berodde på att Nordbanken aldrig brytt sig om att kontrollera
aktuella
engagemang, och granskat alla räkenskaperna ordentligt,
innan man utlyste nyemissionen 1991!
Nordbanken visste således aldrig hur mycket pengar man behövde. Även
tidigare inlämnade årsredovisningar måste därför betraktas som
rena
falsarierna.
Den fråga som jag ställer mig är varför Hans Dalborg fortfarande
inte
ställts inför rätta för att ha lurat såväl aktieägarna som
staten om bankens
likviditet 1991, och hur det kan komma sig att han fortfarande får
sitta
kvar som vice ordförande i banken ?
Är det inte en VD:s första plikt att kontrollera denna när han
tillträder
som ny VD i ett bolag som redan var skyldig att begära sig
i konkurs den 1 februari 1990 ?
Mats Lönnerblad
27 februari 2002 - Niklas Pettersson
JO, DET HELA ÄR NOG FÖR ALLVARLIGT
FÖR ATT FÖRSÖKA SKÄMTA OM !
Svar till Mats Lönnerblad
Så här kan det gå under demokratisk täckmantel, förutsatt att det
inte finns tillräckligt väl uttänkta och oberoende
kontrollinstanser.
På det moraliska planet kan man undra om någon av dessa
"ansvariga" figuranter någonsin har en vag känsla av att
de kanske i själva verket är rejäla antidemokrater, med tanke på
att de med sina skrupulösa ageranden riskerar att till slut välta
hela systemet över ända.
Niklas Pettersson
27 februari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG - UTAN STATENS PENGAR SKULLE NORDBANKEN
INTE KLARA KAPITALTÄCKNINGSGRADEN ( TT 910925 )
VA 18 september 1991, Anders Sahléns ingripande i Penseraffären var
betydligt mer omfattande av vad som hittills är känt . Anders Sahlén
bagatelliserar Nobels omtalade garanti till Gamlestaden och bankerna.
Om Nordbanken lånar ut till bl a Gamlestaden så kan det inte vara
Gamlestadens kunder och ägares problem om Nordbanken missar att
aktivt upprätthålla gällande kapitaltäckning i förhållande till
balansomslutningens utveckling?
När man då veckan efter, den 25 september 1991 läser följande från
TT, ”Vad i helsike har pågått här? Undrar Nordbankschefen Lars
Thunell”.
Anledningen är att banken tvingas reservera nära 8 miljarder kronor
för befarade kreditförluster, och för hela 1991 räknar banken med
9,5 miljarder i befarade kreditförluster.
”Vi skriver bankhistoria i dag fortsätter VD Hans Dahlborg
med, det är den största förlust en svensk bank redovisat, och det
är endast 20 engagemang”. Hans Dahlborg var tidvis så arg att han
hade svårt att prata när berättade om bakgrunden.
Dessutom saknade banken tydliga och klara styrsystem i sin
lånegivning.
Det fanns inga totala engagemangsrapporter , banken hade ingen
helhetssyn på denna utlåning och därmed var det svårare att göra
en rättvis riskbedömning.
De 5 miljarder i nya aktier som staten garanterat ska rädda
Nordbanken.
”Utan dessa pengar skulle banken inte kunna klara den nya kapitaltäckningsgraden.
Hans Dalborg, inte hade totala engagemangsrapporter – menar Du att
p g a att man inte följt bestämmelserna var det kundens problem?
SDS 26 oktober 1992 kunde vi läsa om, innebörden av färska direktiv
på finansdepartementet till en regeringskommitté att,
finansinspektion kan få stänga bank. Uppmaningen var given – gå
till botten med den svenska finanskrisen.
Granska ingående bankernas kreditprövning och interna
kontroll. Utred om en annan inriktning av dåvarande bankinspektionens
tillsyn hade kunnat påverka utvecklingen. Granska revisorernas roll
och ansvar.
Hans Dalborg, handen på hjärtat varför hade inte kunderna
konsolideringsgaranti om Nordbanken inte klarade kapitaltäckningsgraden?
Hans Dalborg offentliggör, innan Penser-målet avslutats,
kapitaltäckningsrap- porterna, enahandsengagemangen, dödsskallelistorna och skälen till varför man
fick så bråttom att lösa in alla företagscertifikat.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
26 februari 2002 - Mats Lönnerblad
PROBLEMET ÄR ATT KUNNA STRAFFA ÖVERTRÄDELSER
FRÅN POLITIKER ÖVERHUVUDTAGET !
Svar till Niklas
Pettersson
Svenska politiker har lyckats skydda sig mot sina egna överträdelser.
För att kunna utkräva straffansvar krävs först och främst att
politikerna i
riksdagens konstitutionsutskott "godkänner" att brott som höga
politiker
gjort sig skyldiga till beivras.
Först därefter är det de politiskt valda domarna i Högsta rättsinstans
som
tar ställning till om målet skall komma upp i Högsta domstolen.
Mats Lönnerblad
26 februari 2002 - Mats Lönnerblad
DEN ENDA GARANTIN MAN GAV KUNDERNA UNDER BANKKRISEN VAR ATT INTE "OROA SIG"
Svar till Lars
Traneflykt
Det skedde i olika brev till kunderna. Först ut var Rune Barnéus som
skrev
till kunderna och skröt den 20 december 1989 om hur Nordbanken
"var ett professionellt drivet affärsföretag med en stor mängd
kunniga och
intensivt arbetande personer"
Vad Rune Barnéus inte berättade var att banken redan i december 1989
var på
fallrepet, vilket han enligt banklagen, var skyldig att berätta !
Nordbanken såg inte några som helst utsikter att uppnå sin
lagstadgade
kapitaltäckningsgraden den 1 februari 1990 och var därför redan i
december
på konkursens brant !
"För Dig som kund i Nordbanken innebär den nya Nordbanken att
vi kan erbjuda
fler tjänster vill vi hoppas Du skall uppskatta", skriver Barnéus
vidare.
Vad man sedan erbjuder är i stället otjänster där
banken i stället säger upp krediterna för sina skötsamma företag,
samtidigt
som man behåller "liken i lasten"
Mats Lönnerblad
25 februari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG, VILKEN KONSOLIDERINGSGARANTI
FICK KUNDERNA I NORDBANKEN ?
Det är en rakintervju i VA den 27 oktober 1997 och där Du gör klart om att Du bestämmer samt att där andra ser problem ser
Du möjligheter.
19 april 1990 blev det svårare att försvara kronan. Postens GD Ulf
Dahlsten avgick från Nordbankens styrelse den 22 augusti 1990 p g a
det material som man muntligen redovisade överensstämde ej med det
skriftliga.
GD Ulf Dahlstens inblick i avsaknad av kapital i Nordbanken går för
vidare att läsa i Expressen 4 september 1991.
3 oktober 1991 bekräftar Bo Rydin att han vill lägga ner utredningen
p g a hotelsebrevet från Nobels huvudägare Nordbanken.
13 mars 1992 skriver Bo Lundgren ett strängt konfidentiellt brev om
”Aktuella bankproblem”. 16 mars 1992 presenteras Nobelutredningen
avgiven av professor, jur.dr Jan Ramberg, sidorna 44/45 tar bl a upp händelserna
gällande augusti 1991, ”det sammanhängde bl.a med ändrade värderingsprinciper
för fastigheter”.
Den 22 augusti 1991 var det ett sammanträffande mellan ordförandena
och verkställande direktörerna i de berörda bankerna med deltagande
av GD Anders Sahlén, Finansinspektionen och Finansminister Allan
Larsson före mötet dagen efter med Erik Penser och Anders Carlberg.
En snabb återblick till sidorna 16/17 ställer krav på Gamlestaden
att ha säkerhetsvärde som uppgår till lägst 120% av kreditbeloppet
inklusive upplupen ränta. Gamlestaden skall dessutom se till att
nedbringa koncernbalansräkningen med 7 miljarder.
Nobel Industrier och Yggdrasil AB garanterar solidariskt att
Gamlestaden vid varje tidpunkt hålla en konsolideringsgrad av lägst
15% och f rom december 1990 16%.
23 april 1993 kräver Anders Sahlén utredning av revisorernas ansvar.
Hans Dalborg i rimlighetens namn med anledning av att man stängt
likviditetstillfället genom den uteblivna möjligheten att genom
marknadsbevis ordna finansieringen i egen regi så undrar jag vilken
konsolideringsgaranti gav Nordbanken sina kunder perioden 1986 och
framåt för att man inte skulle hamna i ekonomiska problem p g a att
Nordbanken inte klarade av stipulerad kapitaltäckningsgrad?
Hans Dalborg offentliggör, innan Penser-målet avslutats,
kapitaltäcknings- rapporterna, enahandsengagemangen, dödsskallelistorna och skälen till varför man
fick så bråttom att lösa in alla företagscertifikat.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
25 februari 2002 - Niklas Pettersson
ATT SÄTTA ALLA "DOM DÄR" I FÄNGELSE KUNDE JU SLUTA I RENA KATASTROFEN !
Svar till Mats Lönnerblad
Tänk bara - alla "gamla" brottslingar som redan sitter där
skulle få uppleva något av Pandoras ask...en helt ny värld av
brottsliga möjligheter skulle öppnas för dem.
Det kunde ju bli ett jätte-Tjernobyl ....en slags brottslighetens kärnreaktionsprocess,
där antalet brott formligen skulle explodera.
Och - för övrigt - Persson & Co gillar inte alls det där med
konkurrens .....vill nog ha sin bov-sektor för sig själva.
Niklas Pettersson
23 februari 2002 - Mats Lönnerblad
SKULDFRÅGAN ÄR FORTFARANDE INTE ORDENTLIGT UTREDD !
Svar till Henrik Unné
Så länge skuldfrågan inte är klarlagd, vare sig när det gäller
politikernas
inblandning i den svenska bankkrisen, eller krisbankernas roll är ämnet
fortfarande högaktuellt.
Mats Lönnerblad
23 februari 2002 - Mats Lönnerblad
BANKERNA BEDREV UTPRESSNING MOT NOBELINDUSTRIER !
Svar till Lars
Traneflykt
Jacob Palmstierna gick till och med ut i pressen och påstod att Nobelindustrier var på obestånd, samtidigt som han själv gick in
och köpte
aktier i bolaget. Här kan man verkligen tala om att på
ett direkt olagligt sätt manipulera kursen i Nobel !
Min uppfattning är att de bankdirektörer som spred vilseledande
information
under bankkrisen förtjänar långa fängelsestraff.
Men fortfarande har vare sig polis eller åklagare brytt sig om att
ens utreda bankernas roll under bankkrisen. Läs vidare Penser
mot Nordea/Nordbanken
Mats Lönnerblad
22 februari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG, VAD VAR GRUNDSKÄLEN TILL ATT
FÖRETAGSCERTIFIKATEN FICK LÄMNA PENNINGMARKNADEN ?
var de olönsamma? 19 mars 1986 i DN;s nyheter kunde vi läsa om det förslag
som Anders Sahlén skulle lägga fram till kreditmarknadskommittén.
Kommentarerna lät inte vänta på sig eftersom förslaget innebar lättnader
för bankerna att spela en aktiv roll i näringslivet för att underlätta
riskkapital- försörjningen, SEB:s dåvarande chef i Stockholm
Sven-Erik Ragnar blev filosofisk och meddelade att det ”lät som
ljuv musik”. Anders Sahlén utökade glädjen med att även avisera
bankernas rätt att lyfta ut fondkommissions- verksamheten från
bankerna.
Elva år senare den 19 juni 1997 är det dags med facit av Securum.
Man graderar sina bästa affärer och konstaterar först att 15-årsprojektet
snabbt hade reducerats till ett 5-års projekt och dessutom
kostnaderna hade enbart blivit ca 30% mot beräknade samt den absolut
bästa affären var helt klart Nobel Industrier för Nordbanken där
man tjänat 7 miljarder.
Om vi då går tillbaka till den 27 november 1990 och läser Dagens
Industri så är man optimist, ”Bra odds i Gamlestaden”. Först
konstateras ett eget kapital på 1.250 Mkr och därtill förlagslån på
1.450 Mkr och bedöms som det starkaste finansbolaget i Sverige.
Men vad händer nu, jo helt plötsligt avvecklas upplåningen på
penningmarknaden och bankerna ger istället ett lån på 6.500 Mkr. Räntan
blir direkt dyrare för kunderna och dessutom skall man banta utlåningen
med en tredjedel från 15 miljarder till 10 miljarder. Drygt 80% av lånestocken
är fastigheter och aktier.
16 mars 1992 kommer Nobelutredningens slutrapport av professor, jur.dr
Jan Ramberg som tar upp bl a Bankernas agerande, gentemot Nobel i
samband med tillkomsten och verkställigheten av augustiavtalet, är
oacceptabelt med vilka mått man än mäter. Vidare sammanfattas
Nobels avtal med bankerna den 1 oktober 1990 om den konsolideringsgrad
som Nobel och Yggdrasil förbinder sig att hålla i Gamlestaden och
bedöms aktiebolagsrättsligt ogiltigt.
Dags att redovisa Nordbankens kalkyler på företagscertifikaten som gällde
enahandsengagemangen!
Hans Dalborg offentliggör, innan Penser-målet avslutats,
kapitaltäcknings- rapporterna, enahandsengagemangen, dödsskallelistorna
och skälen till varför man fick så bråttom att lösa in alla företagscertifikat.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
22 februari 2002 - Henrik Unné
VISST VAR BANKKRISEN ETT RESULTAT AV INSLAGEN AV
PLANEKONOMI I DEN SVENSKA BLANDEKONOMIN.
Svar till Mats Lönnerblad
Men förespråka då kapitalism istället för att bara älta denna
gamla fråga om bankkrisen som inträffade för 10 år sedan.
Henrik Unné
21 februari 2002 -
Mats Lönnerblad
DE SVENSKA BANKERNA KAN FORTFARANDE INGET OM FASTIGHETER !
Svar till Thomas
Jakobsson
Det märks framför allt på vilka fastighetsbolag som bankerna i dag
prioriterar som låntagare. Många av de medelstora och mindre bolagen
har
helt raderats ut, till förmån för jättarna i branschen.
Jag delar dessutom Thomas Jakobssons syn att det nu måste vara på
tiden att
granska politikernas inhopp under bankkrisen 1987 - 1993.
Att som Göran Persson, i den pågående politiska debatten hävda att
det var
socialdemokraterna som "sanerade Sveriges ekonomi", är en
ren och skär lögn.
Socialdemokraterna "bäddade" för bankkrisen genom en vårdslös
ekonomisk
politik vilket man nu också erkänt !
Dessutom bidrog alla de politiska ledamöterna i bankstödsnämnden,
med Göran
Persson ( s ) i spetsen till att förvärra krisen, i samarbete med
den
dåvarande "bankministern" Bo Lundgren ( m )
Sveriges ekonomi är långt ifrån sanerad. Något ansvar har
fortfarande vare
sig utkrävts av vare sig ledningen i krisbankerna eller av
politikerna för
vad dom ställde till med under krisen !
Mats Lönnerblad
21 februari 2002 - Mats Lönnerblad
NORDEAS MÅNGA ORÄTTFÄRDIGA BESLUT, SOM JACOB
PALMSTIERNA REDAN ERKÄNT, FÖRVÄRRADE BANKKRISEN !
Svar till Lars
Traneflykt
Nordeas orättfärdiga beslut som Jacob Palmstierna flera gånger
medgivit i pressen, har fortfarande inte fått några rättsliga påföljder
!
När tänker polis och åklagare börja förhöra Hans Dalborg om vad
han ställde
till med ? Att Hans Dalborg inte vill svara på BRF:S hemsida kan jag
förstå,
men självfallet borde polis och åklagare ändå tvinga honom att
svara för
sina olagliga bedrifter, kring Sveriges genom tidernas största rättsskandal
!
Mats Lönnerblad
20 februari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG, PÅ TAL OM KAPITALTÄCKNINGENS PÅVERKAN
med de nya villkoren per 1 februari 1990 är det rimligt att föra följande
diskussion när det gäller Finansbolagens öde?
Först en liten återblick om hur förutsättningarna var i Nordbanken
vid denna perioden och eventuellt varför Nobel kunde hamna i
strykklass. 31 juli 1989 kunde vi läsa om PK-Bankens nybildade
investmentbolag med bl a Nobelindustrier, Procordia och Trelleborg.
December 1989 köper PK-banken Nordbanken. 15 februari 1991 ger Hovrätten
klartecken i La Reine-härvan och det är ett skadeståndskrav mot
Nordbanken som kan bli ca 700 Mkr. GD Anders Sahlén meddelar april
att 40 procent av bankens kreditförluster kunnat undvikas om formalia
hållits under kontroll.
Jacob Palmstierna medger de orättfärdiga
besluten samt tar sin egen bank som exempel på att kontrollen
varit bristfällig. Ungefär samtidigt tar man upp ett av Nordbankens
kreditföretag Nyckeln och ställer den logiska frågan hur kunde
Nyckeln få låna 11 miljarder kronor till en obetydligt högre ränta
än den svenska staten?
Med ovanstående vet vi som följer marknaden att vi talar om räntor
som gäller Statsskuldsväxlar, 90 dagar med ett tillägg av +0,25%
till + 0,5%.
Enbart en bank med outnyttjad kapitalbas och som har svårt att finna
affärsidéer som man tror på inom bl a småföretagen kan intressera
sig för affärer av detta slag. Det är en form av passiv
kreditgivning där man skriver ut en revers och låter en annan
organisation sköta uppgiften.
Vid en kapitaltäckning, som man tidigare räknade på 1% av volymen,
så är det i grunden en förlustaffär, men utförs på grund av
bankens policybestämmelser men om man då lägger till de nya
kapitaltäckningsreglerna med krav på 8 % kapitaltäckning kan det plötsligt
bli tal om att utföra en nyemission till en kostnad som späder på förlustaffären
och därtill får vi lägga en naturlig avkastning på det nya
emissionskapitalet och plötsligt har förlusten mot tidigare ökat
med + 300 Mkr.
Hans Dalborg, offentliggör innan Penser-målet hinner avslutas,
kapitaltäcknings- rapporterna, enahandsengagemangen, dödsskallelistorna
och skälen till varför man fick så bråttom att lösa in alla företagscertifikat.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
20 februari 2002 - Thomas Jakobsson
OFTA ( BLEV ) UTLÅNARNA OCH STÄDPATRULLERNA
SAMMA PERSONER -
Svar till Mats Lönnerblad
se Securum t. ex. En annan viktig faktor var lönebonus på lånestockens
volym, en annan att flera s.k. värderingsinstitut var förbundna med
långivaren. Ytterligare stjälpande faktor var att kredittagarna
(fastigheter) hade ’experter’ på att ’boosta’ balansräkningar
och att objekten därtill ofta låg fjärran från kreditgivarens överblickbara
domäner (såvida nu denne överhuvudtaget kunde något om
fastigheter, vilket var mycket sällan förekommande).
Så här kunde en typisk fastighetsaffär i Tyskland se ut:
Objektvärde (sunt) 10 mioDM, tillkommande ca 2% lagfart & reg,
& 3-5% mäklarcourtage. Köpeskillingen (’utåt’) enades i
maskopi med säljaren till 12-13 mioDm, ibland högre ’påslag’,
garanti/borgen ordnades på totalbeloppet, dvs 120-130% (+) av sunt
pris, lånet placerades och överskjutande summa pengar delades mellan
de ’närmast berörda’ parterna, med utbetalning i utlandet,
naturligtvis.
I de fall, där den ’fina banken’ inte längre kunde ta lånet, hänvisades
köparen till finansbolaget XYZ tvärs över gatan med ref från
banken och lånet placerades med räntepåslag om 3-5% - men det var
fortsatt samma (bankens) pengar.
Parallellerna mellan dåvarande bubbel-/kedjebrevsekonomi och ’Den
nya ekonomin’ är skrämmande många.
Om någon trodde att karteller och korruption var nåt nytt i och med
asfaltens inträde, torde ta sig en och annan funderare…
I mitt tycke är Göran Perssons (et cons) agerande, främst myten
’sanering av Sveriges ekonomi’, viktigare att dissekera än
bankkrisen, då konsekvenserna härur, totalt sett, är betydligt mer
förödande för Sverige – bankkrisen handlar ju [övervägande]
’bara’ om pengar & ’döda ting’.
Thomas Jakobsson
19 februari 2002 - Mats Lönnerblad
ULLA REINIUS "FAKTA" OCH BERTIL SÖDERMARKS
"UTREDNING" BÖR MAN NOG TA MED EN NYPA SALT !
Svar till Lars
Traneflykt
Boken "Stålbadet" är ett beställningsarbete från Nordea.
Likaså är Betil Söderberg, en av de ledande advokaterna på
advokatfirman
Södermark och Nordea / Nordbankens "husadvokat"
varför man också bör vara försiktig med vad han kommer fram
till i sin utredning, även om han måste låta negativ till Nordea /
Nordbanken i sin utredning.
Därför är nog inte dessa "rapporter" som dessa bägge lämnat
ifrån sig någon
god grund för vidare utredning.
Mats Lönnerblad
19 februari 2002 - Lena Bengtsson
FLYKTEN FRÅN SVERIGE !
Jag har följt Dagens Industris ( DI:s ) intressanta artiklar om
flykten från Sverige. Den 18 februari läste jag senast om hur
"utflyttningen av företag engagerar hela folket" på DI:s
ledarsida.
Men den trovärdigaste analysen, varför de svenska företagen nu flyr
Sverige har jag hittat på Bankrättsföreningens hemsida, som i olika
artiklar och ledare beskriver hur gräsligt krisbankerna bar sig
åt under bankkrisen.
Mot den bakgrunden, som politikerna uppenbarligen inte vill göra någonting
åt, förstår jag bättre varför företagen inte längre vill vara kvar i vårt land.
Lena Bengtsson
18 februari 2002 -
Lars Traneflykt
HANS DALBORG, STÅLBADET, ULLA REINIUS FAKTA OCH ADVOKAT BERTIL SÖDERMARKS
UTREDNING.
ÄR DET EN GOD GRUND SOM UTGÅNGSLÄGE FÖR ATT
ANALYSERA RAPPORT 2826/ 92 ?
Vad som är bekant från Norra Nordbanken avseende strategiska beslut
på slutet av 80-talet så var en av punkterna på dagordningen att
flytta fram positionerna med målet att uppnå en marknadsandel på
20% på fondhandlarsidan. Balansomslutningen lyckades man öka med 25%
från 243 miljarder till 312 miljarder.
De anställdas timuttag kunde hållas nere med en ökning till enbart
+ 2,6%. Februari 1990 inträffar de nya kapitaltäckningsreglerna och
som Du själv nämnt så medförde detta en betydande påfrestning på
kapitaltäckningen.
Därtill kommer att Norra Nordbanken redovisade ett negativt resultat
på – 584 Mkr. Advokat Bertil Södermark håller inte igen på anmärkningarna
utan avseende skötsel så blir betyget, utan ansvar, bristande
kompetens, slarvig kreditgivning, bristande kontroll, att man inte tog
internrevisorernas kritik på allvar och det som är intressant ur
kapitaltäckningskontroll att man hade brister i säkerhetshantering
och avsaknad av riktlinjer vid hantering av säkerhet.
Vad får man då ut av Reinius och Södermarks inblick, möjligt följande;
från november 1991 till december 1992 ökade kapitalet med 39
miljarder, det motsvarar en volym på ca 490 miljarder vid 8% kapitaltäckning.
Nordbankens balansomslutning december 1990 var 407 Miljarder.
Det var svårt att få det politiska systemet att ta till sig
problembilden eftersom det pågick samtidigt en finansiell systemkris
och en politisk systemkris. Nordbankens ledning ansåg att två förutsättningar
måste gälla.
För det första att banken skulle delas och att sjuka lån inte bara
skulle avdelas utan helt avskiljas. Man påtalade att det berörde en
tredjedel av företagsutlåningen, som utgjorde 50 till 60 miljarder
kr brutto.
För det andra att kapitaltäckningsgraden skulle vara på rimligt säkerhetsavstånd
från de 8 procenten. Rekonstruktionsmodellen i samverkan med Securum
utgick från ett 15-årigt tidsperspektiv.
Med ovanstående fakta utan att behöva fördjupa sig i
detaljanalysarbete så borde kapitaltäckningsgraden per december 1990
vara negativ.
Hans Dalborg offentliggör före Penser-målet, kapitaltäckningsrapporterna,
enahandsengagemangen, dödsskallelistorna och skälen till varför man
fick så bråttom att lösa in alla företagscertifikat.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
18 februari 2002 - Mats Lönnerblad
POLITIKERNAS INHOPP I BANKKRISEN VAR FÖRÖDANDE FÖR BANKKUNDERNA
!
Svar till Lars Viberg
Karusellen drogs igång för att bankerna lånade ut för mycket
pengar och
därigenom försatte sig i en obeståndsstiuation, där såväl Gota
Bank som
Nordea var skyldiga att begära sig själva i konkurs.
Det berodde således inte på att låntagarna inte kunde betala
amorteringar
och räntor.
Alla undersökningar av bankkrisen visar att det var ett fåtal mycket
stora
företag som stod för bankernas samtliga förluster, medan ett stort
antal
skötsamma företag och allmänheten nu får betala alla krisbankernas
förluster, plus ränta !
Lars Vibergs liknelse, "att när staten ingriper brukar man ju ta
både
ogräset och förädlad växtlighet rakt över" är slående för
vad som skedde.
Mats Lönnerblad
17 februari 2002 - Mats Lönnerblad
NÅGON ORDENTLIG UTREDNING OM NORDEAS VÅRDSLÖSA KREDITGIVNING
UNDER DEN SVENSKA BANKKRISEN ( 1987 - 1993 ) HAR FORTFARANDE INTE
GENOMFÖRTS
Svar till Lars
Traneflykt
Självfallet borde regeringen snarast tillsätta en ordentligt
utredning, när
krisbankerna Gota Bank och Nordea/ Nordbanken var på obestånd, så
att de
skyldiga i dessa banker äntligen kan straffas och det blir klarlagt när
Gota
Bank och Nordea var skyldiga att begära sig själva i konkurs.
I olika debattinlägg har jag har hela tiden hävdat att obeståndssituationen
för Gota Bank inträffade redan 1989 och för Nordea den 1 februari
1990.
En utredning som tar fasta på dessa bankers kapitaltäckning, med utgångspunkt från faktiska resultaten och enahandsengagemangen,
skulle på
ett enkelt sätt kunna klargöra när bankerna var konkursmässiga.
En sådan utredning skulle samtidigt göra att såväl styrelsen och
ledningen i
såväl Gota Bank som Nordea/ Nordbanken skulle tvingas avtjäna sina
rättmätiga långa fängelsestraff för att under långa tider ha
vilselett såväl
bankens kunder som aktieägare vilket kan medföra att Sverige tvingas
gå i
statskonkurs !
Mats Lönnerblad
17 februari 2002 - Lars Viberg
JÄMSTÄLLDHET MELLAN SOLIDA OCH MISSKÖTTA FÖRETAG
Svar till Mats Lönnerblad
Hela karusellen drogs väl igång av bankernas kreditförluster,
vilket vad jag kan förstå var ett resultat av att låntagarna inte förmådde
att betala räntor och amorteringar.
Hade inte prissättningen på fastigheterna något med
marknadsmekanismerna att göra? Man kanske kunde nöjt sig med att säga
upp misskötta krediter.
Men när staten ingriper brukar man ju ta både ogräset och förädlad
växtlighet rakt över.
Lars Viberg
16 februari 2002 - Mats Lönnerblad
"STÄDPATRULLEN" SAMARBETADE MED BANKERNA
Svar till Lars Viberg
Den "städpatrull" som krisbankerna användes sig av var
Finansinspektionen som genom ett "påbud" FFFS 1991: 10 fick tillstånd att
nedvärdera hela Sveriges fastighetsbestånd med mellan 50 - 70 %.
Samtidigt tillät "bankstödsnämnden" och den dåvarande
"bankministern"
krisbankerna att säga upp alla krediterna och beslagta tillgångarna
för mer
än 60.000 livskraftiga företag som inte längre passade in i
krisbankernas
"portfölj".
Bägge åtgärderna var detsamma som att införa planekonomi i
Sverige, och har
ingenting med de fåtal mycket stora fastighetsbolag, som precis som
Lars
Viberg säger hade en negativ direktavkastning på sina fastigheter
och gjorde
som bankerna genom att "blåsa upp" sina resultat.
Självfallet äger banken rätt att säga upp krediterna för företag
som inte sköter sina krediter eller slarvar med amorteringar och räntor.
Hade man lämnat de skötsamma företagen ifred hade krisen kostat
Sveriges 100
miljarder i stället för 1000 miljarder kronor, plus ränta som hela
svenska
folket nu tvingas betala tillbaka !
Mats Lönnerblad
16 februari 2002 - Mats Lönnerblad
EUROPAS FÖRENTA STATER (EU) ÄR MYCKET BÄTTRE ÄN ETT MONOPOLISTISKT SVERIGE !
Svar till Hans
Nordström
Visst kan Europaparlamentet rösta igenom dåligt genomtänkta beslut
som Hans
Nordström säger i sitt inlägg , men oppositionen som finns inom
alla
medlemsstaterna, gör att dessa beslut snabbt kommer att rivas upp.
Alternativet till Sveriges medlemskap i EU, hade varit ett Sverige,
som
genom storföretagens många kartellbildningar som EU hjälpt till att
avslöja,
gör att allting i Sverige är dyrare och sämre än inom övriga EU.
Inkräktar förslagen på Europakonventionens bestämmelser innebär
Europadomstolen och EG-domstolen garanter att dessa förslag kan
beivras från
både medlemsländerna och dess invånare.
Den socialistiska majoriteten inom EU kommer heller inte att vara för
evigt.
Det visar den historiska utvecklingen inom både England, Tyskland och
Frankrike, som till skillnad från Sverige, efter några år av
socialistisk
"utveckling" börjar få nog och röstar borgerligt.
Därför oroar jag mig inte särskilt mycket för utvecklingen inom EU
som jag
anser innebär stora fördelar för Sverige.
Mats Lönnerblad
15 februari 2002 - Lars Viberg
HUR SKULLE MAN GJORT NÄR SÄKERHETERNA INTE VAR TILLRÄCKLIGA ?
Fråga till Mats Lönnerblad
Vad som hände var väl att fastighetspriserna blåstes upp till en
nivå som inte hade något samband med verkligheten. Köparna kan väl
inte ha varit helt omedvetna om det - alternativt var de väldigt blåögda.
I bankerna och finansbolagen satt det väl ett gäng som var
intresserade av att låna ut pengarna till så god avkastning - åtminstone
på papperet - som möjligt. Även de hade lättat från den
ekonomiska verkligheten.
Någon började väl inse att man hade med en bubbla att göra och
resten följde kedjebrevsprincipen. Fastighetvärdena sjönk och då
var de skyhögt belånade över takåsarna. Då tillträdde väl en städpatrull
i bankerna för att anpassa lånen till acceptabla säkerheter. Utlånarna
och städpatrullen var väl inte samma personer?
Lars Viberg
15 februari 2002 - Hans Nordström
JO, DET ÄR JU BRA
Svar till Mats Lönnerblad
med tanke på hur Sverige har agerat tidigare på området, men rent
teoretiskt är det väl ändå så att politikerna i framtiden i ett
eventuellt stärkt parlament kan rösta igenom vad som helst med
majoritetsbeslut.
Vem eller vad avgör om ett sådant parlament fattar beslut som inkräktar
på Europakonvetnionen? EG-domstolen verkar ju inte vara så mycket
att hålla i handen, den agerar ju politiskt när det passar.
I alla eller nästan alla länder i Europa brukar majoriteten ha
socialistiska preferenser. Det låter inte betryggande om deras valda
ombud ska konstruera ett skydd på EU-nivå mot politiska övergrepp i
ett möjligtvis gradvis allt starkare EU-parlament.
Hur ska de sinsemellan genuint oförenliga positiva "rättigheterna"
och de grundläggande negativa i Europakonventionen kunna jämkas ihop
på någon nivå över huvud taget, EU eller annan? Går det över
huvud taget? Tänk om hela EU får en ur liberal synvinkel dålig sådan
lösning. Känner du ingen oro alls inför ett sådant perspektiv?
Hans Nordström
P.S. Ursäkta störtskuren av frågor. Det blev visst ganska många..
14 februari 2002 - Mats Lönnerblad
EUROPAKONVENTIONEN FUNGERAR SOM EU:s GRUNDLAG
Svar till Hans
Nordström
Den Europeiska Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna ( Europakonventionen
) som utarbetades inom
Europarådets ram undertecknades den 4 november 1950 och trädde i
kraft redan
den 3 september 1953.
Tack vare att Sverige gick med i EU, ingår numera Europakonventionen
i den
svenska lagstiftningen !
Mats Lönnerblad
14 februari 2002 - Mats Lönnerblad
SOCIALDEMOKRATERNA HAR REDAN ERKÄNT
SITT ANSVAR
Svar till Henrik Unné
för den inflationsbubbla som facket
tillsammans socialdemokraterna skapade
under 80-talet.
Den fråga som jag ställer mig i inlägget om de också är beredda
att ta
konsekvenserna av sina övriga handlingar.
Precis som Henrik Unné skriver är det självfallet så, att ett erhållande
av
krediter är någonting som ett företag inte har rätt att kräva,
utan är
någonting som ett företag kan erhålla efter noggrann kreditprövning.
Enligt gängse avtalsvillkor äger bankerna bara rätt att säga upp
dessa avtal
om säkerheterna har försämrats. Vid tvist i domstol åligger det
sedan
bankerna att bevisa att säkerheterna de facto har försämrats.
Men vad som framgår är att socialdemokraterna i Bankstödsnämnden,
där bl a
Göran Persson ingick tillsammans med den moderate
"bankministern" Bo
Lundgren, dels värderade ner hela Sveriges fastighetsbestånd med
mellan 50 -
70 % och dels tillät krisbankerna att slå ihjäl friska företag.
I praktiken innebar detta att Sverige införde planekonomi under den
svenska
bankkrisen vilket är att likställa med en kriminell handling !
Mats Lönnerblad
13 februari 2002 - Henrik Unné
FÖRETAG HAR INTE "RÄTT" TILL KREDITER
Svar till Mats Lönnerblad
lika lite som privatpersoner har en rätt till sjukvård eller en
bostad eller en Rolls-Royce. Om det står i ett företags kreditavtal
med en bank att banken har en rätt att säga upp avtalet när den
vill - ja då har banken den rätten. Avtal är avtal.
Finanskrisen ska skyllas på de som skapade den - de
socialdemokratiska politiker som skapade en inflationsbubbla under
1980-talet. Genom att både skälla på bankerna och vilja bura in Persson & Co, gör Mats Lönnerblad
skada.
Det blir nämligen lättare för (s)-politikerna att komma undan när
debattörer gör bankerna till syndabockar.
Henrik Unné
13 februari 2002 - Hans Nordström
MYCKET BEROR PÅ VEMS VISION AV EU SOM BLIR VERKLIGHET
Svar till Mats Lönnerblad
Mycket beror väl på hur EU-paralamentet utvecklas i framtiden? Det
finns krafter som vill öka parlamentets makt. Med ett starkare
parlament som styr enligt majoritetsbeslut faller så vitt jag förstår
många konstitutionella spärrar bort.
Politikernas makt över oss ökar då ytterligare.
EU har väl ingen riktig grundlag som begränsar parlamentets
verksamhet och tillförsäkrar enskilda människor en sfär av frihet?
Hans Nordström
12 februari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG, KREDITÖVERENSKOMMELSER VID KAPITAL-
TÄCKNINGSPROBLEM, HUR SKYDDAR SIG
KUNDERNA FÖR ATT INTE FÅ EKONOMISKA PROBLEM ?
Förvärvet av Norra Nordbanken 1990 innebar en betydande påfrestning
på koncernens kapitaltäckningssituation. Till Securum överfördes
400 engagemang med cirka 2.500 fastigheter /aktier till ett nominellt
värde av 67.000 Mkr.
Vid en soliditet på 6% och med ovanstående angivna fakta var
Nordbankens kapitalbas ca 9.200 Mkr. Enahandsengagemangens
rapportplikt blir då, 900 Mkr till 1.400 Mkr. Bankinspektionens rådgivning
har ännu inte offentliggjorts, varför?
Andra frågor är som berör Nordbanken är t.ex;
Vem hade det slutliga ansvaret för säkerhetskodningen av krediterna?
Vilka värderingsunderlag fanns registrerade?
Hur var uppföljningen med kunden?
Eftersom Nordbanken enbart riskklassat 90 miljarder av 180 miljarder,
hur kan det vara att man efter kronjusteringen inte behövde överföra
60 miljarder till?
Var kunderna medvetna om att de kunde hamna i ekonomiska svårigheter?
Jacobs Palmstiernas uttalar att man tvingades vara tuffa och ta i
extra hårt för att klara banken och GD Claes Norgrens uttalande den
10 februari 1995 om bankers ansvar ger en eftertanke. Bankkrisens,
redogörelse av bl a Gustaf Sjöberg utredning om Bankinspektionens
undersökningsverksamhet ger en eftertanke, ” En slutsats som kan
dras är att det mycket väl kan vara så att det överhuvud taget
inte gjordes några mer djupgående undersökningar om hur
kreditgivningen gick till i bankerna under slutet av 1980-talet.
Offentliggör före Penser-målet, kapitaltäckningsrapporterna,
enahandsengage- mangen, dödsskallelistorna och skälen till varför man
fick så bråttom att lösa in alla företagscertikat.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
12 februari 2002 - Mats Lönnerblad
EU HAR OCKSÅ SINA "SKÖNHETSFLÄCKAR"
Svar till Carl Bogren
Det märkte jag bland annat när EG-domstolen skulle pröva
"Franzén-målet," som jag bevakade för några svenska
tidningar.
Samtidigt som EG-domstolen godkände att Sverige behöll sitt
"spritmonopol" (
läs Systembolaget ) godkände man också de franska, italienska och
spanska
energimonopolen.
Så i vissa stycken handlar även EG-domstolen politiskt när dom
borde agera
juridiskt.
Mats Lönnerblad
11 februari 2002 - Mats Lönnerblad
HANS DALBORG MÅSTE LÄRA SIG KOMMUNICERA !
Svar till Lars
Traneflykt
Det många frågorna som Lars Traneflykt framför på BRF:S
webbsida, visar att
alltför många väsentliga frågor kring vad som i själva
verket hände under den svenska bankkrisen 1987 - 1993, fortfarande
är obesvarade !
Är det för att Nordea / Nordbanken konsekvent brutit mot reglerna
kring både kapitaltäckning och enhandsengagemang som ledningen fortfarande
inte vill svara på dessa frågor ?
Mats Lönnerblad
11 februari 2002 - Carl Bogren
ATT SVERIGE ÄR UNDERUTVECKLAT UR DEMOKRATISK SYNVINKEL,
MOTSÄGER INTE ATT OCKSÅ EU HAR SÅDANA TENDENSER
Svar till Mats Lönnerblad
"Hotet kommer inifrån", skriver Lönnerblad. EU har en
del negativa sidor som är svåra att komma åt. Den nya rättighetskatalogen
med "positiva rättigheter" är ett exempel. Andra exempel
är EUs jordbruksstöd och EUs protektionism i antiglobaliseringsvännernas
linje.
Rent praktiskt kan man föra fram frågan som endast en fråga om hur
jämviktspunkten förflyttas mellan Sverige och EU. Sverige blir alltså
mer demokratiskt men samtidigt riskerar EU bli mer odemokratiskt.
Om man i stället tar ideologin som utgångspunkt är det givet att
ett medlemsskap i en helt igenom demokratisk union vore idealet. Därnäst
en lokal demokratisering av Sverige.
När vi ser franska folket ta striden mot sina egna bönder och
svenska staten krypa i stoftet för sina övergrepps skull vet vi att
vi är på rätt väg.
Carl Bogren
10 februari 2002 - Mats Lönnerblad
BANKERNA FÖRSÖKER FORTFARANDE DÖLJA SINA GROVA BROTT !
Svar till Stig Larsson
Jag delar Stig Larssons uppfattning att många av de brott som
krisbankerna begick under den svenska bankkrisen, har fortfarande inte
kommit upp till ytan ordentligt, eftersom det inte förekommer någon
ordentlig debatt, där framför allt ledningen i krisbankerna med Gota
Bank och Nordbanken borde gå i svaromål.
Hans Dalborg har erbjudits att gå i svaromål, många gånger på
BRF:s hemsida, men han har fortfarande inte svarat på några av de många
sakkunniga debattinläggen b l a av den f d bankdirektören
Lars Traneflykt, som förtjänar ordentliga svar !
I stället skickar ledningen för Nordea fram den "ovetande"
informationschefen för att svara på vad som sägs i pressen.
Mats Lönnerblad
10 februari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG - VARFÖR KOM FINANSBOLAGEN I STRYKKLASS ?
SOU 1988:29, Finansbolagen är en betydelsefull grupp som
kreditinstitut. Lagen om Finansbolag ger ett bristfälligt underlag för
Bankinspektionens tillsyn.
Bankinspektören Stig Danielsson och fd riksbanksdirektören /fd GD för
Bankinspektionen Anders Sahlén hade aktivt medverkat och deltagit i
översynen av kreditmarknadens struktur.
GD Anders Sahlén, Bankinspektionen, hade bl a till sitt förfogande
fd GD Sten Walbergs skrift, Svenska Bankföreningens möte 1983, där
poängterades balansen av ”enahandskrediter” och med skärpa att
alltid bankerna i skall iaktta förhållande till
enahandsengagemangets storlek och bankens egna kapital.
Året därpå var nästa ämne, ”Bostadspolitikens Mål och
Medel” med krav på ”det är hög tid att avreglera bostadssektorn
och bostadskrediterna!”. Några år innan var Lars Nyrén ordförande
i Bankföreningen/VD i Götabanken och på två följande årsmöten förde
Lars fram kravet, ”sätt fart på svensk ekonomi – använd
bankerna rätt!”.
Anders Sahléns fd arbetsgivare RB, i ” penning & valutapolitik
1990:1” noteras att den utländska valutautlåningen ökat markant.
Bankernas ökning perioden 1988-1989 var ca 100% och Finansbolagen ökade
med ca 600%.
Den 1 juli 1989 var man tvingad till att bli auktoriserad om man
skulle kallas Finansbolag. Det är allmänt bekant att upplåning av
medel sker på den korta penningmarknaden i form av företagscertifikat.
Den utestående volymen 1990 var ca 100 miljarder ungefär motsvarande
belopp som bankerna behövde banta sina utlåningsstockar för att
klara kapitaltäckningsgraden.
Offentliggör före Penser-målet kapitaltäckningsrapporter,
enhandsengagemangen, dödsskallelistorna och skälen till företagscertikaten
snabba inlösen.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
9
februari 2002 - Mats Lönnerblad
MAGNUS FALK, SE TILL ATT NORDEA BÖRJAR TA SITT ANSVAR !
Svar till Lars
Göran Nilsson
Jag delar Lars Göran Nilsson synpunkt att Nordea fortsätter att lura
både
sina anställda och kunder, trots att bankens informationschef hävdar
motsatsen i en debattartikel som riktar sig mot mig personligen, i
Expressen
den 6.2.
Dessutom har den nye Sverigechefen Magnus Falk har i polemik med mig i
Finanstidningen nyligen påstått att Nordea har "Hög etik och
moral".
Inget påstående kunde vara mer felaktigt !
Nu när Nordea blivit fälld i såväl tingsrätt som hovrätt för
att "skruva upp sina räntor," är det då inte dags för räfst och rättarting
inom banken
ledning ?
Mats Lönnerblad
8 februari 2002 - Lars Göran
Nilsson
NORDEA STJÄLPER SINA KUNDER !
"Nordea / Nordbanken tar som kreditgivare självklart sitt ansvar
för att hjälpa sina kunder" skriver informationschefen för
Nordea bank Sverige i ett inlägg i Expressen den 6/2 -02.
Informationschefen Ann-Leena Mikiver hävdar att den kritik som Mats Lönnerblad
riktar mot Nordea i Expressen den 25 /1 -02 saknar grund.
Jag hävdar att Nordea lurar sina kunder, som stöd för detta räcker
det att läsa Svenska Dagbladet (SvD, 7/2 -02 ), där det framgår att
banken "skruvat upp" räntan för sina kunder.
Kan detta kallas för att hjälpa sina kunder ?
Dessutom har banken fått svidande kritik från Finansinspektionen (
FI ) för att man inte ger sina medarbetare ordentliga direktiv för
hur de skall sköta sina arbetsuppgifter !
Lars Göran Nilsson
8 februari 2002 - Stig Larsson
ETT BUDSKAP !
Nyligen framträdde Jakob Wallenberg i en intervju i TV där han förklarade,
att de (Wallenberg) ville ha kompensation för den befarade förlusten
om de röststarka A-aktierna inte skulle få gälla inom Sverige med
EU:s direktiv, om att sådana aktier istället skall gälla som
vanliga B-aktier.
Det kan jag ha full förståelse för då ett sådant beslut starkt
skulle splittra ägarbilden och till nackdel för "svensk
industri" och med största sannolikhet inhopp av utländskt ägarskap.
Vad jag vill ha fram med mitt budskap är så fort, t.ex. i det här
fallet Jakob Wallenberg, eller någon annan känd person gör sig påmind
hos TV för ett budskap, ställer TV villigt upp för en intervju.
Sak samma gäller den "hederlige Alf Svensson" med att
efterlysa ett budskap från hjärtat gällande svartlistning och
tendenser. När skall alla berörda av bankkrisen få samma uppmärksamhet
av TV och från officiella Sverige, som när en far har skjutit sin
dotter eller när en svartlistning och ekonomisk frysning av kapital
ägt rum?
Kära TV och ledning! När skall t.ex. Bankrättsföreningen och Mats
Lönnerblad och flera andra berörda få tillträde till TV för en
intervju och förklara sitt budskap för allmänheten om de
"grova brott" som både banker, finansinstitut och
regeringar begått i samband med finanskrisen 1987 - 1993 ?
Bevakar TV förresten de debatter som finns på nätet?
Det är ingen som omtalat för allmänheten de tragedier som inträffade
i spåren av denna kris, där ett flertal självmord inträffat och mängder
av familjehaverier med skilsmässor och ekonomisk misär som följd.
När kommer en upprättelse? När kommer en kompensation för övergreppen?
Kära Jakob Wallenberg och Alf Svensson. Det är av företagsamhet
Sverige kan fortleva, men då skall samma regler gälla för alla!
Med krisen slogs tiotusentals företag ut med de mest brutala och förnedrande
former. Det är de metoder som tillämpas i Sverige med åtföljande
massiv tystnad. Någon gång borde TV ta sig an ärendet och inte bara
Hans Göran Björk och hans tidigare program i radio "efter
tolv".
Eftertänksamhet och begrundan kära läsare och ovannämnda herrar.
Stig Larsson
7 februari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG, FÖREDRAGNING EN DAG ( 920507 ) INNAN FINNS
DET DÅ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KONTROLL, ELLER ÄR DET BRIST
PÅ BANKERFARENHET ?
920507 föredrog muntligen Sven-Åke Johansson för de av
bankinspektionen utsedda revisorerna Ulf Egenäs och Bo Fridman
bildandet av Nya Nordbanken och Securum.
Naturligtvis var revisorerna Egenäs och Fridman väl insatta i
PK-Bankens räkenskaper. GD Anders Sahlén som beställt rapporten
till lunch 920508 kunde naturligtvis stämma av revisionsrapporten
under förmiddagen med sin kollega Åke Svensson, noteringar från
Sten Wallberg, Björn Wahlström och Ingemar Mundebo.
Naturligtvis är frågor berättigade, dels på de prognoser man utfört
i databaserade modeller och det är relevant eftersom den senaste
tidens ärenden som förespeglats dels anmärkningar från FI men även
ett välbekant ärende vid Stockholms Tingsrätt som visade tydliga
brister på rutiner som är ledningens ansvar .
”Erfarenheter av bankkrisen” utarbetad rapport av dåvarande GD
Hans Jacobson, Bankstödsnämnden, ger en god inblick i brister i
kontrollen.
Gustaf Sjöbergs delrapport gällande ”Bankkrisen” ger också en
inblick i Bankinspektionens arbete där organisationen förändrades
den 1 juli 1989. Uppgifterna i den nya Undersökningsavdelningen och
till den en avdelning som endast sysslade med kreditgivningsfrågor
avskaffades. Den 1 juli 1991 utfördes en ny utredning med resultat av
fyra nya avdelningar och med antagande från Gustaf Sjöberg att det
knappast antas lades ökad vikt vid övervakningen av institutens
kreditgivning.
Hans Dalborg före Penser-målet, offentliggör perioden 1989-1993,
kapitaltäckningsrapporterna, enahandsengagemangen och ”dödsskallelistorna”
och låt personer med bl a bankerfarenhet få analysera om händelseförloppet
var enbart en panikåtgärd.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
7 februari 2002 - Lars Göran
Nilsson
JOURNALISTERNA SKREV I HUVUDSAK VAD BANKERNAS
LEDNING HADE ATT BERÄTTA, UTAN ATT IFRÅGASÄTTA !
Svar till Mats Lönnerblad
Det var därför som Svenska tidningar aldrig uppmärksammade den
Svenska bankkrisen (1987-1993) i tidpunkt.
När krisen var i full blomning trodde sedan journalisterna att det
var kundernas fel att krisbankerna med Nordea / Nordbanken i spetsen
var konkursmässiga.
I själva verket var det krisbankerna som hade lånat ut för mycket
pengar, och därför var konkursmässiga !
Lars Göran Nilsson
6 februari 2002 - Johan Sundström
SEB:s MISSTAG HAR FÖRSTÖRT MITT LIV!
Jag sålde mitt bolag i Mars och fick aktier som betalning. För
att inte råka ut för eventuella pomperipossaskatter avtalade jag med
köparen att aktierna måste gå att sälja innevarande år den 10:e
December. Aktierna som är noterade på Torontobörsen placerades i en
depå hos SEB som informerades av vikten att aktierna skulle säljas
innevarande år.
I november kontaktade jag SEB för att lägga en säljorder. Svaret
blev att jag skulle återkomma i december.
I december försökte jag sälja aktierna men SEB sa att det tar tid
att konvertera aktierna till elektroniska och resultatet blev att de
gick att sälja först efter årsskiftet.
När jag nu vill att de ska stå för eventuella skattekostnader
orsakade av att aktierna inte såldes i december så säger de att de
inte gjort något fel och att de inte har någon informationsplikt att
informera mig att aktierna inte skulle gå att sälja innevarande år.
Till saken hör att en annan delägare som inte hade SEB sålde sina
aktier i december.
Ärendet är anmält till Allmänna Reklamationsnämden och jag undrar
om det är någon annan som råkat ut för något liknande eller om någon
känner till någon dom i liknande ärenden.
Mvh
Johan Sundström
6 februari 2002 - Mats Lönnerblad
NORDEA ERKÄNNER SINA MISSTAG !
Svar till Lars Traneflykt
Precis som Lars Traneflykt skriver i sitt inlägg, erkänner äntligen
Nordbankens ledning, via Jacob Palmstierna att "många orättfärdiga beslut
tagits i banken"
Med läpparnas bekännelse följer däremot inte det juridiska ansvaret ! Varför
?
När såväl domstolar som politiker ändå anser att att de företagare som
drabbades av krisbankernas bannbulla inte skall kompenseras, frågar man sig
varför det inte blir några konsekvenser av alla de olagliga handlingar som
krisbankerna begick under den svenska bankkrisen 1987 - 1993, som gör att
Sverige nu riskerar att gå i statskonkurs !
Mats Lönnerblad
6 februari 2002 - Mats Lönnerblad
TIDNINGARNA BORDE HA INSETT BANKERNAS FALL !
Svar till Mats Lönnerblad
Gotabank och Nordea/Nordbankens obestånds situation är en jättemiss
av journalisterna.
Krisbankernas kollaps är inte enbart den största obeståndssituation i Sverges historia, den är även ett av de största
journalistiska misslyckandena.
Alla varningstecken fanns på plats: Bankerna lånade ut mer pengar än
dem förfogade över, och hade därför inte kvar någon kapitaltäckningsgrad,
när det var dags att redovisa kapitaltäckningsgraden den 1 feb 1990.
Fortfarande har ekonomijournalisterna inte undersökt när
krisbankernas faktiska obestånds situation inträffade, vilket måste
vara ett klart underbetyg för den undersökande
ekonomijournalistiken.
Lars Göran Nilsson
6 februari 2002 - Mats Lönnerblad
Ärende: NKMR:s SÖK-tjänst och yttrandefriheten
Bäste Mats Lönnerblad,
Undertecknad, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., är ordförande i
NKMR.
Jag är också medlem i MRR. Jag har besökt Bankrättsföreningens
hemsida och
jag är imponerad över antalet artiklar med frän kritik av det
svenska
rättssystemet som Ni har lyckats få publicerade i de stora
tidningarna.
Vi i NKMR kommer att länka till några av Era artiklar i vår sektion
"NKMR:s SÖK-tjänst och yttrandefriheten".
Välkommen att avlägga besök på vår hemsida. Vi publicerar på
svenska,
norska, danska, engelska, franska, tyska och finska.
Domänadress http://www.nkmr.org
Välkommen.
Ruby Harrold-Claesso
Jur. kand
Ordf. i NKMR
5 februari 2002 - Mats Lönnerblad
"SANERINGEN AV DEN SVENSKA BANKKRISEN, POLITISKA BESLUT
OCH KONSEKVENSER"
Svar till Lars Traneflykt
var ett välbesökt seminarium den 9 maj 2000 som hölls för att spegla
krisbankernas agerande mot sina kunder under den svenska bankkrisen 1987 - 1993.
I samband med detta seminarium presenterades bl a Jan Herin och Thomas
Backtemans ( SAF:s ) utredning från 1993, som visar hur rättsvidrigt
krisbankerna bar sig åt för att säga upp krediter och medverkade
till
konkurser, under bankkrisen.
Bildandet av "nya" Nordbanken och Securum, var en av de olagliga åtgärder som Nordea /
Nordbanken
vidtog för att snabbt bli av med sina kunder ( som inte passade in i
bankens
portfölj ) och samtidigt lägga beslag på alla kundernas tillgångar.
Mats Lönnerblad
5 februari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORGS OGENOMTÄNKTA PANIKÅTGÄRD, SOM BARA
RESULTERADE I 0,7 % BÄTTRE KAPITALTÄCKNINGSGRAD ?
Rapporten 920428 är på många punkter bristfällig och kan bero på
att det finns för lite bankkunskap. Ett magert resultat efter
avskiljande av 67 miljarder till Securum och 10 miljarder i aktieägartillskott
gav endast 0,7% bättre kapitaltäckningsgrad.
Akut, var det möjligtvis enhandskreditbestämmeslen i BRL där
bankinspektionen begränsat och rekommenderat att engagemangen med en
enskild kund max får uppgå till 15% av bankens riskbärande kapital?
PK-Bankens och Nordbankens årsredovisningar redovisar betydande del
utlåning i utländsk valuta och skulle vid en kronjustering få
oanade följder med direkt krav på betydande stärkt kapitalbas.
I DN debatt den 10 februari 1995 ställer GD Claes Norgren FI krav på
skärp lagen om bankers ansvar och anmärker kraftigt mot att
riskkontrollen i många banker varit undermålig.
Hans, när Du flyttade 67 miljarder till Securum, skriver
Du samtidigt att bara hälften av de totala engagemangen
är riskkvalificerade. Vad var kriterierna för att bli bortplockad?
När Jacob Palmstierna bekräftade att många orättfärdiga beslut
tagits i Nordbanken, vad menade Jacob, var det att det var en panikåtgärd
med 67 miljarder, där man snabbt plockade fram alla engagemang över
15 Mkr och som enbart förbättrade kapitaltäckningen med 0,7%?
Konkursen var ett faktum ?
Redovisa genast alla kapitaltäckningsrapporter och enahandsengagemang
perioden 1989-1993 och offentliggör ”dödsskallelistorna” före
Penser-målet – låt inte vår dynamiska utveckling under 2000-talet vara koncentrerad
på frågorna avseende Nordbanken fr o m 1 februari 1990 och framåt!
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
4 februari 2002 - Mats Lönnerblad
DE OLAGLIGA "DÖDSKALLELISTORNA" CIRKULERAR FORTFARANDE
Svar till Lars
Traneflykt
hos såväl våra domstolar, som hos polis och åklagarmyndigheter,
och
uppdateras regelbundet.
I dessa register, där Nordbanken medverkar till att förtala sina
kunder,
blandas friskt mellan verkliga banditer, mördare och oskyldiga
bankkunder
som aldrig blivit dömda för några brott.
Eftersom det var självaste finanspolisen som medverkade till att upprätta
detta register, vill självfallet vare sig polis eller åklagare,
utreda
ärendet.
Mats Lönnerblad
4 februari 2002 - Mats
Lönnerblad
BOLAG SOM INTE LÄNGRE FINNS KAN INTE HELLER PROCESSA !
Svar till Uno Holm
Uno Holms inlägg visar hur det gick till i praktiken, när
krisbankerna med Gota Bank och Nordbanken i spetsen, sade upp krediterna för småföretagen
under bankkrisen.
1. Först sades alla krediterna upp. 2. Därefter försattes bolagen i
konkurs.
Konkursförvaltarna avslutade snabbt konkurserserna. 3. Därefter har
företagen inte längre hade någon möjlighet att processa om sina
tillgångar.
Eftersom företagen inte längre existerar !
Mats Lönnerblad
3 februari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG: OFFENTLIGGÖR "DÖDSKALLELISTORNA"
FÖRE "PENSERMÅLET" !
Det är hög tid att de ca tretusen (3.000) personer plus
familjemedlemmar får information om vad en av dina huvudansvariga
Henrik von Krusenstjerna förorsakat och som är en parallell till det
uttalande som Björn Wahlström uttalade om Erik Penser.
Många tog till sig den glädje när man läste Expressen den 29
december 1990 när Jacob Palmstierna kände att han återuppstått.
Jacobs uttalande var att han suttit tillräckligt länge i karantän när
han erhöll arbetet i Nordbanken. Frågan är hur Jacob funderat i
diskussioner med Henrik von Krusenstjerna över de ca 3.000 personer på
”dödsskallelistorna” som avverkat perioder som närmar sig en hel
yrkestid.
Den 10 oktober 1991 i SvD fanns ett utlåtande från Mr Claude
Hankes-Drielsma om de rekommendationerna som avsåg Nobel, bl a de
operativa avdelningarna förefaller starka, välskötta och i stort
sett lönsamma. Vidare rekommenderades att man borde söka utländska
banker för att erhålla medellånga krediter.
En sammanfattning presenterades om att Nobel-gruppen består av starka
och solida operativa enheter och med bedömningen om möjligheter till
alternativ finansiering.
Avslutningsvis är det önskvärt att lagen föreskriver, som den gör
i USA och Storbritannien, att enskilda styrelseledamöter under vissa
omständigheter förhindras delta i styrelsebeslut där de har
motstridiga intressen.
Hans Dalborg offentliggör ”dödsskallelistorna” före
Penser-målet.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
3 februari 2002 - Uno Holm
BEKÄNN FÄRG, BO LUNDGEN !
Bäste Bo Lundgren,
Beträffande Ditt utskick till företagen januari 2002.
Jag är en företagare som sedan barnsben röstat på högerpartiet
och sedermera moderaterna. Under Eran regeringsperiod satt Du som
"bankminister", och under
denna tiden blommade bankkrisen.
Bankernas agerande mot småföretagen under denna tid var ju
brottsligt och avtalsvidrigt. Du som
"bankminister" ställde Dig ej på småföretagens sida utan
gick i bankernas ledband.
När jag sett de hemliga handlingarna som framkommit att Du godkände
bankernas indrivning av krediterna, kommer jag ej mera att rösta på
Moderaterna längre !
Du talar om att framhålla småföretagandet, VILKET HYCKLERI, men i
verkligheten slår Du undan benen på företagen.
Vi ställer oss även frågan varför denna fråga har blivit politisk
och ej juridisk. Jag hade ett bolag som var frisk och livskraftig då
banken återkallade krediten på ogrundade påståenden.
Mycket av bankernas kreditförluster var bara grundad på taktisk bokföring
utom för Götabanken som i januari 1990 redan var på obestånd. Varför
behöver ej bankerna återbetala svenska folkets stöd/lån till
staten?
Lånar vi pengar från banken måste vi återbetala dessa i annat fall
tar banken och ruinerar oss. Bo Lundgren, se till att Bankerna återbetalar
skulden till folket.
Vad gör politikerna för att vi som blivit drabbade skall återfå
det som bankerna stulit från oss eller åtminstone kunna driva våran
process i domstol, vilket vi blir nekade till.
Som avslutning Bo Lundgren har Du tagit geisten av flera kreativa företagsledare
som gett folk arbete och skatteintäkter till staten. Många har
blivit utbrända och Försäkringskassorna och Försäkringsbolagen måste
betala kostsamma sjukersättningar istället.
Väntar att Du svarar, önskar
Uno Holm
2 februari 2002 - Mats Lönnerblad
CANCERSVULSTEN HAR SPRIDIT SIG I HELA
SAMHÄLLSKROPPEN
Svar till Lars
Göran Nilsson
Den svenska bankkrisen ( 1987 - 1993 ), är den största och mest
komplicerade rättsskandalen i Sveriges historia, som svenska journalister
fortfarande inte förstått vidden av.
Den berättar om hur styrelser och ledningar för de korrumperade
krisbankerna, med Gota Bank och Nordbanken i spetsen fortfarande
samarbetar med domare, politiker och åklagare för att dölja de
faktiska effekterna av bankkrisen, som fick 60.000 friska företagare
på fall och nu hotar hela Sveriges välfärd.
En rad tvivelaktiga manövrer har gjorts för att dölja krisbankernas
verkliga finansiella situation, som politikerna nu inte heller vill
utreda.
Mats Lönnerblad
2
februari 2002 - Mats Lönnerblad
HANS DALBORG TIGER, EFTERSOM HAN ÄR PERSONLIGEN
BETALNINGSANSVARIG FÖR VAD HAN STÄLLT TILL MED !
Svar till Lars
Traneflykt
Orsaken är att han mycket väl kände till att bankens
enahandsengagemang under den svenska bankkrisen var alldeles för
stora i förhållande till Baselreglerna, som den gamla Nordbanken förbundit
sig att följa.
Hellre än att avslöja Nordbankens förstora engagemang och obeståndssituation,
som gjorde att Dalborg var skyldig att begära banken i konkurs när
han tillträdde som chef för banken, låter han tystnaden tala, kring
Sveriges genom tidernas största rättsskandal !
Mats Lönnerblad
1 februari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG, HÖGSTA MÖJLIGA BEREDSKAP 920428
- MED VILKET ANALYSUNDERLAG ?
Vad var det som hände när man utarbetade rapporten 920428 p g a Nordbanken inte klarade kapitaltäckningskraven. Informationen
om bankkris, förlust på 8,4 miljarder, Staten fick tillskjuta 10
miljarder.
Överföring av sammanlagt 67 miljarder till Securum, dels kredit på
30 miljarder samt volymrabatt på ca 17 miljarder. 1992 var det
ovanligt hög amortering på valutalån ca 73 miljarder, tidigare
genomsnittet ca 15 miljarder.
Hans, ingen har undgått att det är Du som bestämmer men i
rimlighetens namn borde Du kommunicera. Alla medborgare har intresse av den dynamiska utvecklingen och att vi finansiellt kan
gå över till kunskapsekonomin – inte minst för att försäkra oss
om välfärden.
Den pessimistiska rapporten 920428/2826/92, hemligstämplad t.o.m.
980625 och som säkert kommer att synas rejält vill jag passa på och
belysa genom att se Nordbankskoncernens utveckling under tre perioder,
1988-1990, medvetenhet om att kapitalet behövdes justeras uppåt i förhållande
till balansomslutningen, 1991-1993, stängde av ”motor Sveas möjlighet
till att köra in i kunskapsekonomin” och slutligen 1994-1995
resultatchocken vem var förlorare?
1988-1990 så gick säkert allting på räls och där pågick säkert
diskussioner från dåvarande Bankinspektionen om vad som behövdes
eftersom man hade saklig expertis i styrelsen med bl a GD Hans
Löwbeer.
1991-1993 om man jämför pessimistiskt scenario med verkligt utfall så
har man verkligen lyckats åstadkomma en otrolig förändring och frågan
är med vilka argument man lyckades övertyga staten och som vi senare
fick information om resulterade i en återbetalning av 5,0 miljarder
av kapitalet.
1994-1995 måste nästintill blivit en chock för bl a delaktiga
politiker när Nordbanksledningen presenterade resultatet.
Hans, frågan är berättigad – vilka personer med genuin
bankkunskap hade Du till ditt förfogande när Du utarbetade det
pessimistiska scenariot? Själv hade Du ingen bankkompetens
eftersom Du måste prya.
Att bl a Nobel blev en god affär har vi kunnat läsa där Securum poängterade
den korta förändringstakten som behövdes mot det tidigare mångåriga
scenariot, den pessimistiska rapporten, hade man lyckats åstadkomma
en otrolig vinst för staten på en mycket kort period.
Med vänlig hälsning och med förhoppning om att Hans Dalborg lär
sig kommunicera.
Lars Traneflykt
1 februari 2002 - Lars Göran
Nilsson
BANKBUBBLAN SOM BLEV EN CANCERSVULST !
Vad som egentligen försiggick bakom den innovativa bokföring där såväl
Gotabank som dåvarande Nordea/Nordbanken trollat bort förluster, och
dragit illusoriska vinster ur en hatt, är fortfarande inte ordentligt
utrett.
De finansiella tricks som såväl Gotabank som Nordea/Nordbanken
utnyttjat har varit så avancerade att bankerna lyckades att lura såväl
politikerna som Svenska folket om deras obeståndssituation.
Lars Göran Nilsson
|