31 januari 2002 - Mats Lönnerblad
ENRONKRASCHEN OCH DEN SVENSKA
BANKKRISEN HAR MÅNGA LIKNELSER
Svar till Thomas
Jakobsson
Medan skandalen i den konkursade eljätten Enron utvecklats till en
kris för
trovärdigheten i hela det amerikanska näringslivet, utvecklades den
svenska
bankkrisen 1987 - 1993 till en kris för trovärdigheten hos hela det
svenska
banksystemet, domstolarna i Sverige och våra politiker !
Medan vissa amerikanska bedömare nu hävdar att Enronskandalen har förstört
förtroendet för den moderna amerikanska ekonomin hävdar många
svenska
bedömare att det var den svenska bankkrisen som fick de svenska företagen
på
fall, vilket gör att företagsflykten från Sverige fortsätter att
öka i takt
med att den svenska ekonomin försämras.
Mats Lönnerblad
31 januari 2002 - Mats Lönnerblad
BRA FRÅGA !
Svar till Per Fredö
Visst var det Socialdemokraterna som bäddade för den svenska
spekulationsekonomin under 80-talet som Per Fredö mycket riktigt
påpekar.
För den vårdslösa politik som socialdemokraterna bedrev under hela
80-talet
har såväl facket som socialdemokraterna redan erkänt sitt ansvar.
Däremot var det moderaternas "bankminister" Bo Lundgren
som
gav krisbankerna
tillåtelse att säga upp krediterna för friska företag under
krisen.
Det innebar att 60.000 företag försvann alldeles i onödan och den
svenska
statsskulden ökade med astronomiska ettusen miljarder kronor, plus
ränta.
För denna helt olagliga åtgärd, har Bo Lundgren fortfarande inte
vare sig
erkänt eller tagit sitt ansvar !
Mats Lönnerblad
30 januari 2002 - Thomas Jakobsson
AKTUELL JÄMFÖRELSE....
Svar till Mats Lönnerblad
med Enron (E) torde Vattenfalls (V) sistlidna års ’expansion’ i främst
Tyskland utgöra. Scenariot har skrämmande många paralleller med
E’s uppgång och fall, vilket inte minst visat sig i det att Moodys
sänker V’s kreditbetyg ytterligare. För mig ytterst allvarliga,
faktorer gör mig ordentligt ’skakis’, bl.a.;
A: förvärven, till ordentlig överkurs, av majoriteter i mer eller
mindre (oftast mer!) nerkörda elbolag, bl.a. HEW inkl deras ålderstigna
kkv:s, brunkolsbaserade elbolag i fd DDR (Bewag) medsamt ytterst
kontroversiella råvarutillgångar (Laubach), samtliga med enorma
investeringsbehov av i princip allt,
B: av allt att döma V’s lednings totala okunskap om i vilken
’risktunna’ man hoppat i, inte minst avseende
’kulturkrockriskerna’,
C: ’mörkandet’ av förehavandena så långt och mycket det bara går
– med ’cover-up’ av hr rosenminister Näringsgren,
D: negligering av ansvaret för den egentliga huvudmarknaden =
Sverige, annat än att ständigt driva upp elpriserna här för att
klara akut ansträngd cashflow, jfr problemen med elledningar + snö.
E: (lite osäker här) V’s vd’s ’performance record’, såvitt
bekant var han tidigare vd för Celsius, vilket ännu återstår att
ordentligt syna i sömmarna 25 år tillbaka.
Det finns sannolikt fler [skrämmande] faktorer att belysa,
sammantaget anser jag riskexponeringen för Vattenfalls ’äventyr’
vara i samma ’klass’ som de beramade fastighetsäventyren i
Tyskland under slutet av 80-/början 90-talen utgjorde – skillnaden
är att V’s äventyr pågår för fullt idag! Det handlar om treställiga
miljardbelopp (110 miljarder) - ’Sv Enron’, och ”die dummen
Schweden” [igen]?
Thomas Jakobsson
30 januari 2002 - Lars Göran
Nilsson
EKONOMISK HÄRDSMÄLTA
Svar till Mats Lönnerblad
Socialdemokreterna missköte landets ekonomi och lämnade en skyhög
inflation efter sig, innan den borgerliga regeringen tillträdde 1991.
Den borgerliga regeringen under bankminister Bo Lundgren lämnade en
gigantisk utlandsskuld efter sig, och lät krisbankerna säga upp
krediterna för friska företag.
Därför är det inte så konstigt att Sverige nu är på väg mot
statskonkurs !
Lars Göran Nilsson
29 januari 2002 - Stig Larsson
TYSTNADSPLIKT
Svar till Mats Lönnerblad
I årsskiftet 1992-1993 etablerades Bankstödsnämnden och med den
tillkom också Retriva och Securum för att efter en selektering ta
hand om företag som på ett eller annat sätt skulle likvideras,
oavsett om de var livskraftiga och kunde betala sina räntor och
amorteringar.
Selektering har förekommit tidigare i historien. Vad jag menar får läsaren
själv reda ut. Göran Persson håller just nu i artiklar ämnet vid
liv. Vad som Göran Persson däremot ägnar sig åt nu är att han har
infört "tystnadsplikt" att inte ägna bank- och
finanskrisen någon uppmärksamhet.
Ämnet som läsaren förstår, är alldeles för känsligt och för svårhanterbart,
då det rymmer så mycket av lagöverträdelser.
När skall Göran Persson ta itu med ämnet? Skall månntro en annan
statsminister om 40-50 år ta upp problemet?
Det var ingen företagare eller person som självmant bett om att
deras krediter blev överförda till de båda instituten!
När så krediterna blivit överförda så höjdes räntorna och inga
avtal hölls.
Det är mycket lovvärt av Mats Lönnerblad och Bankrättsföreningen
att hålla trycket uppe mot Regering, Nordea och Bo Lundgren, att de
skall ta sig an ärendet. Mats Lönnerblads artikel "Lär Läxan
Nordea!" införd i Expressen 25 januari belyser vidden av det
hela.
Allmänheten är till största delen inte införstådd med vad som hände
1992-1995. När man delger innebörden blir det stor förvåning!
Svaret blir alltid: "Får man göra så"? Jo, så fick man göra!
Hade man en regering och med den många medlöpare kunde man göra så
med "egna regler" och utan rättssäkerhet och arbetande i
en "gråzon" mot motparten!
Detta måste offentliggöras!
Mitt förslag:
1) En ny rättssäkerhetsmyndighet, värd namnet, bör snarast tillsättas
så att dylika övertramp omöjliggörs.
2) En ny myndighet som supporterar företagare och företagsbildandet,
också värd namnet, och som ställer upp för företagare som i
Amerika.
3) Låt istället företagare bli nationens hjältar istället för
lotto- och vinstmiljonärer.
Stig Larsson
29 januari 2002 - Per Fredö
VILKA ÄR SKURKARNA ?
Svar till Mats Lönnerblad
Det var den socialdemokratiska regeringen, som med sin politik befrämjade
den spekulationsekonomi, som drev både enskilda och företag i fördärvet. Resultatet blev att Sveriges budgetunderskott nådde nästan 13 % av
BNP 1994.
Detta menar socialdemokraterna berodde på borgarna som då hade
makten. Men det var de som tvingats in i denna situation.
1994 var räntan på statsobligationerna närmare 12 %, men när
regeringen satte in åtgärder mot underskottet sjönk räntorna till
nästan hälften. Kapitalmarknader är inte bara börsgolvet. Det är
främst enskildas sparande.
Att företagen är beredda ta risker och kan få den avkastning på
insatt kapital, som ger utrymme för nya investeringar, framväxt av
nya produkter, vinnande av marknadsandelar på en marknad där
konkurrensen ska vara fri.
Det kräver i sin tur att handeln ska vara fri, att nationalstaterna
accepterar detta och att de är beredda delta i de valutamarknader , där
företagen kan värderas enskilt och sinsemellan. I dessa
aktiemarknader deltar enskilda som sparare men också som risktagare
och sammalunda gör banker och försäkringsbolag.
Ett sådant kapitalistiskt system resulterar i ett öppet samhälle
till skillnad från alla de samhällen som har styrts eller som nu
styrs via auktoritära och politiskt doktrinära regimer. Där skapas
inget välstånd, ingen fri företagsamhet tolereras, slutenhet mot
omvärlden råder dvs den fria världen, såvida en del av dessa
regimer inte har tillgång till helt nödvändiga råvaror.
Den politiska vänstern - och det gäller även den i vårt land - står
ännu ideologiskt för ett system där de s k produktionsmedlen ska läggas
i "folkets" händer. En rad varianter förekommer från ren
socialisering, till företeelser som löntagarfonder och den högst
betydande sektor av statliga och kommunala företag som består.
Detta i kombination med en otrolig byråkrati, med regelverk som är
så komplicerade att få förstår dem och med en skattelagstiftning
som driver företagsamhet ur landet kommer, om det får fortsätta,
att leda till att Sverige dalar allt längre ned i välståndsligan.
Och vem har klart för sig storleken på den svarta marknaden ? Och
vem är beredd ställa frågan: har vi så stora bidrag att alltfler
hellre lever på dem än att arbeta ?
Nu har vi efter en otrolig börsuppgång sett ett ras som drabbat både
enskilda och företag hårt. Delar av detta påminner om vad som hände
under 80-talet. Men redan syns vissa tecken på en ljusning, som
vanligt får man säga med USA som motor. Och konjunkturens normala
pendlingar kan påverkas på skilda sätt. Keynes är nu passé. Nu
är det skattesänkningar , avregleringar, privatiseringar, satsning
på forskning och utbildning , ny teknologi, vidgad globalisering,
öppenhet för nya strukturer inom all företagsamhet, som ledar till
ökad produktionstillväxt och till mer jobb.
Och utan detta kan inte staterna försäkra medborgarna om vad de vill
ha och som endast det offentliga, men i samverkan med det privata,
kan stå för. Det går inte bara att fördela. Skapandet är allra
viktigast.
Det som är ämnet - kan Sverige gå i statskonkurs, så är svaret ja
med en oklok politik. Men risken är mindre, för att inte säga
minimal, om den ekonomiska politiken läggs om i den riktning som här
angetts.
De dårar som kastar gatsten, som visar sitt förakt för vad de
kallar kapitalister och hävdar att globalisering innebär utsugning
av enskilda och av de fattiga länderna kan inom den politiska vänstern
få ett visst inflytande, som definitivt med sitt program skulle få
världens banksystem att destabiliseras.
Då skulle enskilda drabbas väsentligt hårdare än vad som skedde i
samband med bankkrisen i vårt land.
Per Fredö
28 januari 2002 - Mats Lönnerblad
JÄMFÖRELSEN MELLAN NORDBANKEN OCH ENRON ÄR SLÅENDE !
Svar till Lars
Traneflykt
Bägge bolagen var skyldiga att begära sig själva i konkurs, med
fortsatte ändå sin verksamhet som om ingenting hade hänt, varför såväl
allmänheten som aktieägarna blev lidande.
Den stora skillnaden mellan bolagen är att när oegentligheterna upptäcktes
i Nordbanken så skyddade de svenska politikerna såväl ledningen som
styrelsen i Nordbanken från straffansvar och mutade de ansvariga med
rikliga s k "fallskärmar" för att inte hela sanningen
skulle komma i dagen, medan man i USA nu utkräver ansvar, för vad de
ansvariga för Enron ställde till med !
Mats Lönnerblad
28 januari 2002 - Mats Lönnerblad
STATSSKULDEN ÄR REDAN UPPE I MER ÄN ETT TUSEN MILJARDER KRONOR !
Svar till Niklas
Petersson
Det är vad vi svenskar nu får betala ränta på för den av våra
valda politiker, uselt skötta svenska ekonomin.
Bara räntan för att kunna betala av på denna helt självförvållade
statsskuld kostar oss mellan 70 - 80 miljarder kronor, per år !
Mats Lönnerblad
27 januari 2002 - Mats Lönnerblad
ENLIGT RATINGINSTITUTET MOODY´S TJÄNAR BANKERNA
I ARGENTINA 16 MILJARDER PÅ ÅTGÄRDEN
Svar till Lars Göran Nilsson
att förvandla peso till dollar. Säkert hittar dom på andra åtgärder
också för att folket i Argentina skall drabbas, på samma sätt som
svenskarna gjorde under bankkrisen.
Argentinas ekonomiminister Jorge Remes Lenicov har tvingats medge att
bankernas åtgärd att förvandla dollar till peso är
"osympatisk".
Men dessutom "fryser" de argentinska bankerna bankmedel, på
så vis att allmänheten bara får ta ut 1.500 peso i månaden, från
sina konton.
Mats Lönnerblad
27 januari 2002 - Niklas Petersson
SNART ÄR KASSAN HELT TOM !
Svar till Mats Lönnerblad
"Wallenberg manar till politisk dialog".
Snart är det helt kört för alla dessa konstiga SÄRINTRESSEN här i landet: alla kommunister, radikalfeminister,
konformeringsekvilibrister och många andra med en förvirrad, egen
agenda för hur det totala paradiset skall uppnås.
När det inte längre finns några pengar att "fördela" och
sedan leka med, då är loppet kört för dessa i realiteten totalt
improduktiva hönshjärnor!
De kommer givetvis att skylla en kommande ekonomisk kräftgång
"på någon annan" - frågan är om deras snömos möjligen
skall bli genomskådat för omväxlings skull.
Att det blundas för begångna, ofantliga ekonomiska oegentligheter är
inte konstigt - vad kan man inte åstadkomma, bara det finns politisk
samsyn (dvs pragmatism)
Niklas Petersson
26 januari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG, ÄR NORDEA ETT SVENSKT ENRON ?
Eftersom Du ännu inte svarat på ärende CJ 1370 Nordbanken, januari
1991, vill jag gärna med hänsyn till den senaste mediainformation om
hot, trakasserier och kränkningar samt pågående förhör om Enron
och Bofors-rättegången i Indien fokusera på alternativ till att
manipulera en “akties värde”.
Om vi tar ärende CJ 1370, Nordbanken, januari 1991, där skälet
beror på att jag stoppade det mångåriga skattebedrägeriet till
Handelsbankens specielle kund då det kom till min kännedom och
senare fick information om Win Chadhas mellanhandsprovision när
Bofors-Indien-affären blev officiell så har Nordbanken påtagit på
sig bulvanuppdraget från Handelsbanken på ett ytterst aktivt sätt
som är svårt att kortfattat redogöra.
Hans Dalborg, din absoluta tystnad som är oförklarlig, kan kanske möjligtvis
bero på att det inte är osannolikt att manipulera med ett företags
“aktievärde” oberoende av andras värderingar. Därför skall det
bli spännande att följa Penser-målet där man har olika bedömning
av värdet på bolaget.
Vad jag förstår grundas Nordbankens värdering på avsaknad av
stipulerad kapitaltäckning och för stort enahandsengagemang och den
betydande utlåning som var i korta valutalån.
Naturligtvis är det en skam för Sveriges medborgare att det kan pågå
hot, trakasserier och kränkningar utan att någon bryr sig - det ger
inga goda tecken på att ta tillvara den samlade dynamiska
utvecklingskraften och om man dessutom kan åstadkomma förmögenhetsöverföring
är det hög tid för våra politiker att se till att vädra ut den
unkna doften.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
26 januari 2002 - Mats Lönnerblad
NU MÅSTE HANS DALBORG STÄLLAS TILL SVARS FÖR SINA HANDLINGAR !
Uppenbarligen vill inte Nordbankens förre VD svara på obekväma frågor,
från såväl mig som Lars Traneflykt, vare sig om Nordbankens obestånd
eller kapitaltäckningsgrad.
Inte heller tycks han vilja förklara hur han bar sig åt att lura såväl
aktieägarna som regeringen i samband med Nordbanken "berömda"
nyemission 1991.
Träd fram och bekänn ! Det är många som väntar på Dina svar,
kring Sveriges
genom tidernas största rättsskandal !
Mats Lönnerblad
25 januari 2002 - Lars Traneflykt
NU MÅSTE HANS DALBORG BESVARA ALLA FRÅGOR !
Svar till Mats Lönnerblad
Hans Dalborg Nordea/Nordbanken har många frågor att besvara sedan
han påbörjade sin befattning
Nordbankens centrala ledning har utarbetat en rapport avseende Nya
Nordbanken daterad 920508, 2826/92 och som var hemligstämplad t.o.m.
980625.
Alla med intresse har här tillfälle att analysera punkt efter punkt
i förhållande till de olika scenarios man spekulerade om och kunna jämföra
med de resultat som blev därefter. Här finns mycket att återkomma
till men jag vill bara ta upp en punkt med hänsyn till Hans Dalborgs
absoluta tystnad och det gäller bedömningen av kalkylunderlaget av
kapitaltäckningssituationen.
Generaldirektör (GD) Anders Sahlén lämnade skriftligt uppdrag
1992-05-05 till Bohlins Revisionsbyrån att bedöma tillförlitligheten
i kalkyler och modeller som Nordbanken använt för utarbetande av
kapitaltäckningssituationen fram till 1995, utföra stickprovsvis
inventering av kreditstocken vad avser problemkrediter och stora
engagemang.
Den tid man hade på sig för uppdraget var fr om 5 maj till den 8 maj
kl 13.00 då GD Anders Sahlén samma dag lämnade över rapporten med
Dnr 309-2490/92-KI till Finansdepartementet.
Att på denna korta tid av fyra dagar utföra denna uppgift av
Nordbanken i Sverige fordrar naturligtvis ett betydande antal
medarbetare och ett betydande stöd av dataprogram. Enligt min bedömning
förutom rent granskningsmässigt av informationsmaterial bör en
genomgång ägt rum med ca 350-400 medarbetare inom
Nordbankskoncernen för att kunna få en samlad bild och frågan är
hur man klarat denna kommunikation?
Med hänsyn till den senaste händelsen där en medarbetare blev
oskyldigt anklagad i sitt arbete visade det sig bl a att man inte var
speciellt tekniskt utvecklad och då gällde det perioden 1997 och
framåt.
Här borde all information offentliggöras om hela processen av Nya
Nordbanken som förändrade Sveriges dynamiska utveckling på ett högst
påtagligt sätt.
Frågan är kan det bero på att frågorna blir betydande att Hans
Dalborg valt tystnaden som enda utvägen.
Avslutningsvis så är det ett rimligt krav att samtliga
enahandsengagemang som var rapportskyldiga redovisas för att undvika
spekulationen om att det var ett sätt att dölja ”ordning och
reda” och som resulterade i att man totalt missade kapitaltäckningskravet.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
att kommunicera.
Lars Traneflykt
25 januari 2002 - Lars Göran
Nilsson
VAD TJÄNAR BANKERNA I ARGENTINA PÅ KRISEN ?
Fråga till Mats Lönnerblad
I Sverige vet numera alla att mister 500 % ( den fd riksbankschefen
Bengt Dennis) höjde räntan mot företagen till astronomiska 500 % .
De företagare som inte redan orättmätigt hade fått sina krediter
uppsagda tvingades då betala denna ohemula ränta.
Samtidigt passade alla krisbanker på att höja sin avgifter samtidigt
som man sänkte sina inlåningsräntor !
Lars Göran Nilsson
24 januari 2002 - Lars Fredriksson
BANKERNA MUTAR IN SIG HOS DOMSTOLARNA.
Det sker dels genom att de egna anställda juristerna går över till
domstolarna, för att döma i bankmål och det sker också genom de
olika förtalslistor, som sprids i våra
domstolar, och som Bankrättsföreningen avslöjat både i pressen och
på föreningens hemsida.
Dessutom bryr sig Högsta domstolen inte om att följa EG-direktiv i
bankmål, vilket kan få mycket allvarliga konsekvenser om ärendena förs
vidare till EG-kommissionen
Lars Fredriksson
24 januari 2002 - Sofia Blomberg
TACK FÖR ATT NI FÖLJER UPP RÄTTEGÅNGARNA MOT BANKERNA !
jag tänker förstås först och främst på målet, där Nordea
misshandlade den kvinnliga mäklaren så att hon till slut blev
tvungen att sjukpensionera sig. Jag tänker också på den stora
Penser-rättegången,
som jag läste om i dag på föreningens framsida.
Tack för att ni finns och gör nytta för alla Nordeas anställda och
kunder som oförskyllt drabbats av denna banks inkompetenta ledning !
Sofia Blomberg
23 januari 2002 - Gun Andersson
REVISORERNA HADE DEL I BANKKRISEN !
Jag läste Dagens Industris ledarartikel om "Andersens förlorade
heder" på BRF:s hemsida, och tänkte då genast
på revisorernas roll, under den svenska bankkrisen.
Som jag ser saken, hade såväl Gota Bank som Nordbankens revisorer
ett stort ansvar, för att dessa banker inte hade någon korrekt
redovisning perioden 1987 - 1993.
Den fråga som jag ställer mig är varför myndigheterna aldrig
brydde sig om att utreda revisorernas roll ordentligt i denna präktiga
rättsskandal, som alla vi skattebetalare nu tvingas betala av ?
Gun Andersson
23 januari 2002 - Lars Göran
Nilsson
POLITIKERNA BÄDDAR FÖR STATSKONKURS !
Svar till Mats Lönnerblad
Precis som i Argentina bäddar de Svenska politikerna för att de
Svenska företagen har flytt landet och det svenska nyföretagendet är
lägre än någonsin.
Innan 1985 vred man om tumskruvarna på bankerna så att dem inte fick
låna ut tillräckligt med pengar till företagen. Efter 1985 lät man
bankerna låna ut hur mycket pengar som helst.
Utan någon som helst kontroll.
Det var därför krisbankerna Gotabank och Nordbanken var på obestånd
1990. Men istället för att själva begära sig i konkurs som de var
skyldiga att göra, försatte dem sina kunder i konkurs.
Lars Göran Nilsson
22 januari 2002 - Mats Lönnerblad
HANS DALBORG KUNDE HA UNDVIKIT DEN STORA SLAKTEN AV FÖRETAG !
Svar till Lars Traneflykt
Det var denna helt onödiga slakt av livskraftiga
framtidsföretag, som gör att Sverige nu riskerar att gå i
statskonkurs !
I stället för att slakta företagen borde Gota Bank
och Nordbanken begärt sig själva i konkurs i tid, då skulle
bankkrisen ha kostat etthundra miljarder i stället för tusen
miljarder plus ränta, som allmänheten och företagen nu får betala.
Precis som Lars Traneflykt skriver i sitt inlägg var det
krisbankernas brist på eget kapital som sänkte bankerna !
Krisbankerna hade vetat vilka regler som gällde beträffande
bankernas kapitaltäckningsgrad sedan 1987, utan att vidtaga några
som helst åtgärder !
Mats Lönnerblad
22 januari 2002 - Stig Larsson
TILL VEM VÄNDER JAG MIG ?
Svar till Mats Lönnerblad
Vart vänder sig en företagare som anser sig förfördelad av banker
och kreditinstitut och även från statens sida?
Svar Ingenstans
Det var detta som hände tusentals företagare och personer under
finanskrisen 1992 - 1995. De hade ingenstans att vända sig till.
Det var denna oreda som banker och kreditinstitut tog vara på och med
hjälp av nya exekutiva inrättningar såsom Bankstödsnämnden
Securum och Retriva samt domstolar och ett rättsväsende som inte
klarade av att hantera dylika ärenden.
Lägg därtill en finansinspektion och en dåvarande/nuvarande
regering som inte planerat in och inte hade resurser för en uppföljning
av ärendena. Lägg därtill ytterligare IMF (Internationella
valutafonden) som glatt spädde på med miljarder till en extrem låg
ränta och naturligtvis utan begäran om uppföljning.
Du kanske hörde hur en amerikansk regeringsledamot i ett uttalande
helt nyligen i TV förklarade hur man skulle bemöta nuvarande nedåtgående
trend i USA - citat - "Vi kommer att vara mycket generösa mot våra
småföretagare när det gäller ekonomisk medverkan".
Här i Sverige gjorde man tvärt om. Här gällde det att slå ihjäl
så många företagare som möjligt och det med en sådan bravur att
de inte skulle förmå att resa sig igen.
Stig Larsson
21 januari 2002 - Gunnar S Ottosson
HÄLSNINGAR FRÅN EN LYCKLIG SVENSK I THAILAND
Hej pa er i Sverige.
Det kanns skont att det bara inte ar jag som ar medveten om bankernas
och den socialdemokratista regeringens utsugarpolitik som har pagatt i
decennier och som har drenerat landet pa saval kapital som kunskap.
Jag har sedan lange flyttat mitt kaptial bort ifran finansminsterns
klor, och gottar mig at kunna leva livets goda dagar utan att bli
pundat pa avgifter och skatter for att goda bankdirektorer och
ministrar, saval alla som inte orkar arbeta.
Fortsatt eran kamp mot bankoligopolet, jag stoder er helt och hallet
Gunnar S Ottosson
Thailand
21 januari 2002 - Mats Lönnerblad
BANKERNAS EKONOMISKA BROTT BEIVRAS INTE !
Svar till Lars Viberg
De brott som ledningarna och styrelserna i de största krisbankerna
begick i Sverige under den svenska bankkrisen har fortfarande inte
beivrats.
Detta trots att huvudägaren Robert Weil i Gota Bank lyckades
grundlura köparna av Gota Bank, och Hans Dalborg i Nordbanken, lurade
alla aktieägare i samband med bankens nyemission 1991.
Mats Lönnerblad
21 januari 2002 - Mats Lönnerblad
JA, DET MENAR JAG !
Svar till Lars
Göran Nilsson
Genom att påtvinga svenska domare att följa lagarnas politiska förarbeten,
i stället för vad som står i lagboken, bäddar man för en politisk
korruption.
Min bestämda uppfattning är att domares första skyldighet är att döma
efter, vad som står i lagboken, och inte vad som står i lagarnas
politiska förarbeten.
När det dessutom är politikerna som väljer domare till våra högsta
rättsinstanser, bäddar man för politiskt korruption, ända upp i högsta
rättsinstans !
Mats Lönnerblad
20 januari 2002 - Lars Göran
Nilsson
MENAR DU ATT DET ÄR POLITIKERNA SOM KORRUMPERAR VÅRA DOMARE ?
Svar till Mats Lönnerblad
Det intryck som jag får när jag läser Mats Lönnerblads senaste inlägg
är att det är politikerna som tvingar Svenska domare att bli
korrumperade.
Sker detta genom att domarna följer Europa konventionens politiska förarbeten,
i den Svenska versionen, istället för det som står i Europa
konventionens paragrafer ?
Lars Göran Nilsson
20 januari 2002 - Lars Viberg
AMNESTI I SVERIGE UNDER BANKKRISEN ?
Man körde väl ut alla anmälningar om ekonomiska brott till
sopstationerna i samband med krisen. Det beviljades en allmän
amnesti. Om det var före eller efter det man inrättat en särskild
finanspolis kommer jag inte ihåg.
Lars Viberg
19 januari 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG KOMMUNICERAR INTE
Svar till Mats Lönnerblad
Hans Dalborg kommunicerar inte oavsett vilka människoföraktfulla
handlingar man utfört i Nordbanken
Hans Dalborg svarar aldrig på förfrågningar oavsett om man utfört
människoföraktfulla handlingar med syfte att vålla skada. Flera frågor
från 1990 har lämnats obesvarade och när man bl a jämför 1990:års
sammandrag över Nordbankskoncernen med 1992 har en hel del ekonomiska
tal blivit korrigerade, för att nämna ett exempel, det egna kapitalet
1992, har obeskattade reserver lyfts bort.
Intressant förutom ovanstående är var man kan finna skriftlig
information om PK-Banken/Nordbankens kapitaltäckningsrapporter
perioden 1986-1993, enhandsengagemangen som rapporterats till
Bank-/Finansinspektionen 1986-1993 och fördelning av korta
valutakrediter med hänsyn till tidsfördelning
Och beloppsmässigt under åren.
Enligt bl a PK-Bankens årsredovisning 1989 så var det nödvändigt
att arbeta aktivt med korta valutakrediter för att förbättra räntabiliteten
och enligt PK-Banken och Nordbankens årsredovisningar så var
kapitalet utnyttjat till ca 99%.
Genom den betydande volym som hanterades och enligt de rapporter som
Hans Dalborg delgivit i bl a årsredovisningar så blev problemen
uppenbara för att därmed klara de gällande kapitaltäckningsvillkoren
fr om den 1 februari 1990.
Vilket som jag förstår man balanserade genom att bl a snabbt dra ner
de korta valutakrediterna och verka för en förstärkning av
egenkapitalet.
Den centrala frågan i ovanstående beskrivning blir naturligtvis att
om Nordbanken inte klarade gällande kapitaltäckningskrav och att
samtidigt övriga svenska banker hade samma problem inte minst
likviditetsmässigt så blir de företag som har sina förbindelser i
Nordbanken, i princip värdelösa och inte minst om de är börsnoterade
så blir det väldigt synbart.
Företag som då t.ex. finns på börsen och än om man har
internationella värderingsinstitut hamnar i en svår situation
eftersom det blir problem att kunna byta långivare och som det var i
Sverige var det omöjligt.
Det kan ju rimligen inte vara företagets ägares problem om banken
missar att uppfylla kapitaltäckningskravet.
Därför är det av vikt att all information som avser bl a
Nordbanken/PK-Banken offentliggörs under perioden 1986-1993 för att
analysera att de åtgärder som vidtagits är korrekta.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig börja
kommunicera
Lars Traneflykt
18 januari 2002 - Mats Lönnerblad
EUROPAKONVENTIONENS KONSTITUTIONELLA
STÄLLNING EFTER INKORPORERING
Svar till Lars
Göran Nilsson
I propositionen 1993/94:117 står det hur svenska politiker tänker
sig att svenska domare skall tillämpa Europakonventionen, som numera
ingår i den svenska lagstiftningen.
Bland annat hänvisas till "uppenbarhetsrekvisitet"
i 11 kap 14 § skulle kunna medföra att den viktiga konventionen fick
en mer "begränsad betydelse" i Sverige än i övriga
Europa.
Med andra ord: Politikerna försöker fortfarande begränsa
Europakonventionens tillämpning i Sverige, genom att tala om för
domarna genom lagarnas politiska förarbeten, hur de skall döma i
enskilda fall !
Mats Lönnerblad
18 januari 2002 - Lars Göran
Nilsson
VAD SÄGER FÖRARBETENA ?
Svar till Mats Lönnerblad
Det skulle vara intressant att få veta vad förarbetena säger i
samband med införandet av Europakonventionen (1995) i Sverige.
Sverige har den fula ovana att istället för att döma enligt
lagboken , följer man i stället lagarnas politiska förarbeten .
Lars Göran Nilsson
17 januari 2002 - Sofie Åberg
LEDNINGEN FÖR NORDEA BORDE SKÄMMAS.
Vad som skett i fallet med den nyanställda mäklaren var att hon fick
löneförhöjning och massor med beröm när hon lyckades med sin
tradingverksamhet.
När hennes sedan gjorde några dåliga affärer, var det hon som fick
sparken och blev polisanmäld !
Så reagerar ingen sund bank.
Sofie Åberg
17 januari 2002 - LexPress
FÖRENINGSSPARBANKEN FÖRLORAR TVIST OM MÅNGMILJON-
PANT
Panträtten som bolaget upplåtit åt banken gäller inte i
fastigheten eftersom överlåtelsen av fastigheten undertecknats av
fel person, menar HD. Banken har enligt HD inte gjort ett godtrosförvärv
och det är inte frågan om någon dubbelöverlåtelse. Bankens
fordran uppgick till 39 miljoner kr.
Lexpress
17 januari 2002 - Joakim Forsberg
OM NÄRINGSMINISTERN INTE ANSER ATT DET GÅR ATT DRIVA INDUSTRIVERKSAMHET I SVERIGE BÖR HAN AVGÅ !
Vad har vi fått för en näringsminister som inte tror på det egna
landet ! Självfallet måste politikerna se till att det går att
driva industriell verksamhet i Sverige eftersom detta är ryggraden i
den svenska ekonomin.
Joakim Forsberg
16 januari 2002 - Mats Lönnerblad
LEDNINGEN FÖR NORDEA AGERAR OETISKT MOT BÅDE ANSTÄLLDA OCH KUNDER !
Svar till Per Fredö
Bara detta att låta en nyanställd mäklare få göra obegränsade aktieaffärer, för mer än
500 miljoner utan några ordentliga säkerheter, strax efter det att Nordea erhållit mer än 40 miljarder i direkt ekonomiskt stöd ( ! ) från svenska staten för tidigare misslyckade affärer, måste betraktas som synnerligen korkat, med vilka mått man än mäter !
Stockholms tingsrätt gjorde därför helt rätt som friade den kvinnliga mäklaren på alla viktiga punkter, samtidigt som
tingsrätten riktade mycket hård kritik mot banken för bristande kontroll !
På samma sätt agerade banken tidigare mot sina kunder när man tidigare lånade ut obegränsat med pengar till ett litet antal stora fastighetsägare som fick låna hur mycket de ville, trots att de fastigheter man fick låna till uppvisade en negativ direktavkastning !
Sedan blev det i stället bankens andra skötsamma företagare och fastighetsägare som fick se sina krediter uppsagda alldeles i onödan. Det var detta agerande från krisbankerna med Gota Bank och Nordea i spetsen, som nu kostar den svenska allmänheten mer än
ettusen miljarder kronor, plus ränta och som gör att Sverige nu riskerar att gå i statskonkurs !
Mats Lönnerblad
15 januari 2002 - Mats Lönnerblad
ÄVEN JK OCH JO NEGLIGERAR EUROPAKONVENTIONEN !
Svar till Lars
Göran Nilsson
Tyvärr måste jag ge Lars Göran Nilsson rätt att våra svenska
politiker aldrig ville införliva Europakonventionen
i den svenska lagstiftningen.
Det var därför först genom medlemskapet i EU, som Sverige tvingades
införliva Europakonventionen, trots att avtalet skrivits på flera
decennier tidigare !
Därför tillämpar svenska domstolar fortfarande inte
Europakonventionen som man borde, trots att den numera ingår i den
svenska lagstiftningen.
Mål som borde återförvisas genom JK och JO skickas i regel heller
inte tillbaka, även om de lägsta rättsinstanserna inte brytt sig om
att följa de paragrafer som ingår i konventionen.
Tyvärr bryr sig heller inte våra högsta rättsinstanser Regeringsrätten
och Högsta domstolen fortfarande inte om att pröva om tidigare prövningar
skett i enlighet med Europakonventionens paragrafer.
Mats Lönnerblad
15 januari 2002 - Per Fredö
NORDBANKENS SPECIFIKA AGERANDE VAR OETISKT
Svar till Mats Lönnerblad
Alla banker lånade ut mer eller mindre hämningslöst.
Den rådande ekonomiska politiken var huvudorsaken.
När nu Nordbanken/ Nordea har agerat så som skett gentemot en nyanställd
kvinnlig mäklare, nu frikänd efter 3 år, så borde det få direkta
konsekvenser för bankens ledning samt dess styrelse. Det gäller då
de som deltog i detta spel.
Sannolikt innebär domen att den kvinnlige mäklaren tilldöms skadestånd.
Det är berättigat.
Politisk bör likaså prövas om Nordbanken i detta ärende samrått
och delvis handlat i samråd med ledande politiker.
Men, som sagt, privatisera Nordbanken. NU kan det vara motiverat
att affärsbankerna lägger ett bud på banken!
Per Fredö
15 januari 2002 - Mats Lönnerblad
EN RÄTTVIS RÄTTEGÅNG.
I sjätte artikeln första paragrafen i Europa konventionen står
tydligt att domare är skyldiga att ge inblandade parter "en rättvis
rättegång".
Det är denna portalparagraf som svenska politiker inte tål.
Därför har Europakonventionen inte införlivats i den Svenska
lagstiftningen innan 1995 , när Sverige anslöt
sig till EU.
Lars Göran Nilsson
14 januari 2002 - Mats Lönnerblad
LEDNINGEN FÖR NORDEA TAR INTE SITT ANSVAR !
Svar till Per Fredö
Tyvärr skyller ledningen för Nordbanken/Nordea fortfarande den
svenska bankkrisen 1987 - 1993 på sina anställa och kunder.
Det är dessa som får bära hundhuvudet för vad ledningen och
styrelsen i banken ställde till med, där man genom en vildsint utlåning
till ett litet antal stora kunder, försatte banken i en akut obeståndssituation.
Domen i Stockholms tingsrätt där den nyanställda kvinnliga mäklaren,
helt frikändes för att hon enligt Nordea skulle ha förorsakat
Nordea förluster på 290 miljoner kronor, visar hur bankens ledning
hela tiden försöker skjuta över ansvaret för sin egen inkompetens
på andra.
I stället för att göra upp i godo, för all den skada man åstadkommit,
drar man sig inte för att med statliga bidragspengar, i stället försöka
processa ihjäl både sina egna anställda, och sina gamla kunder !
Mats Lönnerblad
14 januari 2002 - Thomas Jakobsson
ANSVAR ÄR AVGÖRANDE FÖR DEMOKRATI
att de som använder begreppet tar ansvar för sitt ’nyttjande’ härav.
Dvs, och tvingande, att Folket ska ha tillgång till konkreta
ansvarskrävande via opolitiska organ – t.ex. Författningsdomstol
– utan oövervinnligt [som nu] komplicerade och kostsamma förfaranden.
Det handlar inte om en ’oförmåga’ utan, som verkligheten är i
Sverige, ett, av politiken implementerat, FÖRBUD att [med lagstöd]
kunna utkräva ansvar.
Om detta inte är en mer än väl tydlig signal (mistlur!) på ett
samhälles förfall [degenerering - statskonkurs], så vet inte jag
vad som måste till innan Sverige de facto går i konkurs – och i förlängningen,
även i ekonomiska hänseenden.
jfr DDR 1989 & Sverige 2002./
Thomas Jakobsson
13 januari 2002 - Per Fredö
GE NORDBANKEN/NORDEA PÅ PÄLSEN !
Svar till Mats Lönnerblad
Det är bra Mats att du bevakar bankkundernas intressen;
Det är din uppgift.
Nordbankens agerande, som du beskriver det är i sig häpnadsväckande
och borde inte få förekomma i en rättsstat om det du återger är i
alla avseenden korrekt.
Men som du framhållit var Nordbanken i ett konkursläge .
Då handlar den i sitt nödläge så . Ditt alternativ att affärsbankerna
skulle gå in som holdingbolag är jag personligen tveksam till då även
de var illa ute .
Vad hade då hänt?
Som jag påpekat i åtskilliga inlägg nu uppträdde staten som den räddande
ängeln . Insatsen i Nordbanken uppgick om jag minns rätt till åtskilliga
10-tals miljarder kr . Och bankgarantin var också den viktig för att
undvika en total finansiell kollaps.
Hade staten inte gått in så hade vårt land då fått den
statsbankrutt som nu diskuteras utifrån en argentisk jämförelse . Väl
överdrivet !
Men Mats - och alla andra debattörer i detta ämne - privatisera
Nordbanken så får säkert staten tillbaka en betydande del av satsat
kapital. Sedan kan övervägas om dessa medel ska användas för
avbetalning på statsskulden eller för att lägga upp den buffertfond
EU vill ha i samband med en svensk anslutning till EMU.
Per Fredö,
Alingsås
13 januari 2002 - Lena Bengtsson
NORDEAS LEDNING SKYLLER IFRÅN SIG !
Det gäller både ledningens och styrelsens olagliga agerande under
den svenska bankkrisen 1987 - 1993, och i målet mot mäklaren på
Nordbanken som spekulerade i Nokia-aktier.
Jag tycker därför att den domare i Stockholms tingsrätt som till
skillnad mot många av sina "fega" kollegor
till slut avslöjade ledningen i Nordeas bottenlösa inkompetens är värd
"dagens ros" !
Jag delar därför Dagens Industris ledare den 12 januari
som anser
att domen måste betraktas som "ett rättesnöre för alla bankchefer" och i synnerhet cheferna inom Nordea som hittills
sluppit att ta något som helst ansvar för allt elände dom ställde
till med, mot både sina egna anställda och bankens kunder !
Lena Bengtsson
12 januari 2002 - Mats Lönnerblad
ALLMÄNHETEN OCH KUNDERNA FÅR BETALA FÖR BANKKRISEN !
Svar till Per Fredö
Att det var bankerna som genom sin vildsinta utlåning, till ett fåtal
mycket stora kunder som skapade bankkrisen, är numera allmänt bekant.
Men att det nu är allmänheten och bankernas kunder som nu får
betala för den kris Sverige befinner sig i, är det inte så många som känner till.
Låt mig få ge tre exempel hur det gick till när krisbankerna med
Gota Bank och Nordbanken/Nordea i spetsen sade upp krediten för sina kunder.
I ett fall sålde Nordea i hemlighet för ägaren ett internationellt
industriföretag med ca 300 anställda. Ägaren fick ryktesvägen
kännedom om att någon form av uppgörelse hade träffas med nya
ägare och kontaktade bankledningen. Bankledningen vägrade träffa
ägaren trots att han skött sina affärsrelationer till banken och
hade vare överträtt sin checkkredit eller misskött sina
amorteringar.
Det har senare framkommit att Nordea 14 dagar innan hade träffat
ett bindande avtal med nya ägare och själv satt sig som 10%-ig
konvertibeldelägare. Grundaren tingades efter 25 lämna sitt
livsverk för 1 krona trots att det fanns övervärden för mer än
200 mkr.
Nordea har stämts på högt skadestånd.
Några år senare såldes företaget för över 300 mkr. till en
netto exitvinst för de nya ägarna på över 200 mkr.
I ett annat fall omvandlade Nordbanken/Nordea långa krediter till
korta och försatte företaget i konkurs, samtidigt som man beslagtog alla
pengarna från den andra kreditgivaren, som inte var någon bank.
I ett tredje fall hade företagaren åkt ner till Danmark för att köpa
fastigheter för 75 miljoner kronor, mot bankgaranti och när köpet
var gjort och företagaren kom tillbaka till Stockholm stod Nordbanken/ Nordea inte längre fast vid sitt kreditlöfte !
När regeringen godkänner sådana olagliga åtgärder är det heller
inte så konstigt att Sverige är på väg mot statskonkurs !
Mats Lönnerblad
11 januari 2002 - Mats Lönnerblad
EG-RÄTTENS FÖRETRÄDE MÅSTE RESPEKTERAS !
Svar till Lars Göran Nilsson
Detsamma gäller Europakonventionen som innefattar en kollektiv
garanti,
upprättade på europeisk nivå för respekterandet av ett antal
principer som
upptagits i FN:s universiella förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Garantin är byggd på ett internationellt domstolsväsende avgörande
måste
respekteras av de fördragsslutande staterna.
Mats Lönnerblad
11 januari 2002 - Per Fredö
VAR DET BARA ETT FÅTAL KUNDER ?
Svar till Mats Lönnerblad
Åttiotalet, men även 70-talet, bäddade för syndafloden.
Om jag förstår dig rätt Mats skulle ett fåtal fastighetsbolag ha
svarat för det som utlöste krisen, men även i samförstånd med
bankerna.
De som drabbades av att de "relativt sunda " affärsbankerna
inte tog över de nödlidande fastighetsbolagens panter så skulle
bankakuten ha kunnat undvikas och även förhindrat att 60 000 sunda företag
drabbades hårt eller fick gå i konkurs. Men som sagt vad skulle
dessa bankers aktieägare ha sagt?
Som jag skrev tidigare lånade fastighetsbolagen i tron att priserna
hela tiden skulle gå i höjden. Men det gällde även enskilda
fastighetsägare, alla de många som trodde, med viss rätt, att det
fanns enorma vinster att göra på räntearbitrage .
Men även staten, kommunerna och bostadsinstituten lånade till
"investeringar" som inte ens räckte till räntebetalningar.
AP-fonderna urholkades rejält, landets kommuner trodde att de skulle
kunna betala sina anställdas pensioner via driftbudgeten.
Vi byggde inte enbart upp en växande statsskuld utan redan på
80-talet hamnade utlandsskulden på 700 miljarder kr. Även
budgetunderskottet växte lavinartat, vilket medförde att staten fick
svårt att i den annalkande lågkonjunkturen klara kostnaderna för
en växande arbetslöshet.
Och - vad skulle man egentligen göra i ett land där de offentliga
utgifterna i detta skede passerade 70-% vallen. Två små insatta
besparingspaket där reg. och op. enades var inte nog, när det gällde
det tredje stora svek socialdemokratin, vilket även det bäddade för
det katastrofläge svensk ekonomi hamnade i från slutet av 80-talet.
Låne-bidragskarusell är aldrig en klok politik och ett lands växelkurs
kan aldrig försvaras om inte den bakomliggande produktionsapparaten
är sund.
Nu har vi dessvärre ett land där det parti som normalt får väljarnas
förtroende är i händerna på mäktiga organisationer och som söker
behålla regeringsmakten genom politiska " reformer " de
tror ska ge partiet ett röstmaximum .
Detta inte minst för att klara sig i konkurrensen med stödpartierna,
vilka är än vansinnigare - åtskilliga ex kan ges - och där nu en
aningslös svensk väljaropinion t o m vill släppa in vp i regeringen
.
Nu har kronan successivt fallit gentemot främst dollarn . Storföretagen
flyttar ut alltmer eller blir uppköpta och vår handelsminister, en
av de klokare i regeringen, inbillar sig att en allt svagare krona är
den stimuli våra exportföretag behöver.
Nu bäddar allt detta för fortsatt försvagning för svensk ekonomi -
men, ändå en ny statsbankrutt är väl ändå en bit bort ? Förhoppningsvis. Och är inte jämförelsen med Argentina lite väl långtgående ?
Per Fredö
10 januari 2002 - Mats Lönnerblad
ETT FÅTAL STORA KUNDER SVARADE FÖR BANKERNAS FÖRLUSTER !
Svar till Per Fredö
Kunde den finansiella krisen ha undvikits, frågar Per Fredö i sitt
senaste inlägg. Jag delar Hans uppfattning att den politik som regeringarna
och krisbankerna förde, också bäddade för dagens stora ekonomiska
kris.
Krisen kunde således inte ha undvikits, men den kunde ha mildrats om bankerna låtit de stora fastighetsbolagen som svarade för den allra
största delen av bankerna nödlidande lån gå i konkurs.
Självfallet borde också Gota Bank och Nordbanken begärt sig själva
i konkurs i tid när dom var på obestånd, enligt gällande lagstiftning !
I stället övertog bankerna sina panter i de stora nödlidande fastighetsbolagen och lät 60.000 friska företag gå i konkurs
alldeles i onödan. Det är därför som bankkrisen 1987 - 1993 nu riskerar att
försätta Sverige i statskonkurs, om den negativa utvecklingen för framtidsföretagen
i Sverige, får fortsätta som hittills !
Den kris som kunde ha kostat samhället cirka 100 miljarder kronor får
betalas nu av allmänheten, med en tio gånger större summa, alldeles
i onödan !
Mats Lönnerblad
10 januari 2002 - Lars Göran
Nilsson
SVENSKA DOMARE BEHÄRSKAR VARE SIG EG-RÄTTEN
ELLER EUROPAKONVENTIONEN.
Svar till Mats Lönnerblad
Att införa en ny lagstiftning i Sverige (som skedde 1995), som
innefattar både EG-rätten och Europakonventionen, är dömt att
misslyckas.
För att lyckas måste domarna få tillräcklig utbildning.
Något som Svenska domare fortfarande inte har fått. Därför så
tillämpas denna nya lagstiftning inte på rätt sätt i Sverige.
Lars Göran Nilsson
9 januari 2002 - Mats Lönnerblad
STATSKONKURS FÖR SVERIGE ÄR FULLT MÖJLIG.
Svar till Lasse Sjöström
Lasse Sjöström tror inte på statskonkurs för Sveriges del. Men ser
man på den
hittillsvarande utvecklingen pekar alla siffror mot en kommande
obeståndssituation för Sverige !
Men det beror självfallet på den fortsatta utvecklingen i landet.
Hur skall
Sverige ens kunna betala ränta på sin stora statsskuld ( ca 1 300
miljarder ) om utvecklingen fortsätter på samma sätt som under de
sista tio åren med företag och kapital som flyr Sverige, och utlandsägandet
i svenska företag ökat från 9 % till 43
% under bara 10 år !
Mats Lönnerblad
9 januari 2002 - Per Fredö
KUNDE DEN FINANSIELLA KRISEN HA UNDVIKITS ?
Svar till Mats Lönnerblad
Svaret på frågan ovan är ja, men endast förutsatt att en annan
ekonomisk politik förts under främst perioden 1980-1990.
Flera devalveringar skulle under högkonjunkturår förstärka svensk
ekonomi. Det inträffade inte. Penningrikligheten var ändå enormt
stor vilket bl a hade att göra med att det blev rena rama lånekarusellen
med en negativ realränta .
Alla - både bankkunder och deras långivare - såg
på inbillade kortsiktiga mål i stället för kloka normer och
riktlinjer med de långsiktiga målen i sikte. Kortsiktiga affärer
uppmuntrades, vilket betydde att inte enbart enskilda, banker utan även
företagen fick brist på långsiktigt eget kapital.
Även företag ägnade sig åt finansiella operationer som inte var förenat
med verkligt ägaransvar. De flesta inbillade sig att det fanns enorma
summor att tjäna på inflationen och att fastigheter och företag
hade ett väl tryggat realkapital .
Men man tog inte hänsyn till skulderna och det blev något av en
chock för de flesta när lågkonjunkturen kom, när inflationen sänktes
till normala nivåer 2-3 % och när realräntan hamnade på likaså
normala plus 2,5-4 %.
Du Mats, tycks mena att den finansiella krisen med alla dess
konsekvenser kunnat undvikas bara affärsbankerna tagit över de båda
banker som var i en konkurssituation. Det tror jag inte att affärsbankerna,
vars läge även det var utsatt, skulle vara särskilt trakterade av
utan statliga garantier och injektioner av kapital så som kom först
hösten 1992.
Detta borde däremot ha skett tidigare. Det förelåg dock, tyvärr, i
vårt land ett force-majeureläge och då har en stat skyldighet göra
vad som hände 1992. Alla negativa verkningar till trots .
Du Mats, som representant för bankkunderna vet också väl att banker
i lägen som vi diskuterar långt ifrån alltid följer en regel som säger
att kundkretsen inte ska drabbas beroende på hur bankerna skött sig
tidigare, närmast då sin likviditet.
Tack för meningsutbytet som var trevligt .
Per Fredö
8 januari 2002 - Mats Lönnerblad
BANKERNA ÄR SKYLDIGA ATT FÖLJA BANKLAGEN !
Svar till Per Fredö
Jag delar mycket av det som Per Fredö skriver i sitt senaste inlägg,
dock inte alla synpunkter.
Såväl Gota Bank som Nordbanken som var skyldiga att begära sig själva
i konkurs redan 1989 och 1990 skulle självfallet ha gjort detta. Och
i så fall, skulle aldrig bankkrisen fått de allvarliga följder som
den fick.
Handelsbanken, SE-banken och FöreningSparbanken skulle i så fall
kunnat ta över Gota Bank och Nordbankens kunder och någon bankakut
skulle aldrig behövts inrättats överhuvudtaget.
Det visar sig ju också att dessa tre banker i stort sett klarade av
alla sina skyldigheter på egen hand och med hjälp av aktieägarna,
vilket aldrig Gota Bank eller Nordbanken gjorde !
Däremot delar jag uppfattningen om att ett krav för att få Sverige
på fötter igen vore att genast sänka skattekvoten från nuvarande
drygt 54% till 40%.
Det skulle hjälpa till att få Sverige på fötter igen !
Mats Lönnerblad
8 januari 2002 - Lasse Sjöström
MARKNADEN FUNGERAR I SVERIGE
hjälpligt i väst. Eller i nord.
Men den globala marknaden fungerar inte. Då skulle inte någon svälta,
eller vara utan ett hem som kan kallas hem.
Men visst, den marknadsmässiga delen av västmarknaden fungerar. Men
den globala fungerar inte, de bolag (tack och lov inga svenska) som
upprättar och anlitar svältlönefabrikerna borde rensas. De rider på
andras fattigdom, misär och okunskap. Men de blir förhoppningsvis
utbildade.
Men statskonkurs i Sverige? Inte då.
Jämförelsen med Argentina haltar den med, senast häromdagen stod något
om Argentina som inte stämmer med Lönnerblads resonemang. Det var på
Text-TV tror jag.
Lasse Sjöström
7 januari 2002 - Gösta Johansson
ÖNSKEMÅL OM TRÄFF MED BO LUNDGREN !
Hej Bo,
Vi känner varann efter att ha träffats några gånger bl.a. på ett
seminarium om bank- och finanskrisen på Munchenbryggeriet i maj förra
året.
Du var talare där på f.m. och kunde tyvärr inte vara med under
dagen men kom igen på e.m. Du gick miste om en del den dagen. När
politikerna intog podiet på e.m. var du med.
Efter alla vittnesmål under dagen på övergrepp som skett på småföretagare
så kom ju 5 riksdagsmän överens om att undersöka vad som skett och
om det verkligen var sanning det de hört under dagen.
Det skulle bli en gemensam 5-partimotion till Riksdagen. Tyvärr blev
det ingen gemensam motion. Dock 2 separata ( v,
c, kd och fp ) och även i år har det inlämnats
motion i ärendet.
Jag skulle hemskt gärna vilja träffa dig och berätta lite om det vi
fått fram här nere på västkusten. Vi är ett stort nätverk som
forskat i ärendet och jag har samlat ihop resultaten. Det borde du få
se och höra på, så kanske vi kunde hoppas på en positiv reaktion
från M i Riksdag och Finansutskott.
Vi åt lunch på Jordhammars Herrgård i Stenungsund för något år
sedan och du sade vid mötet på Munchenbryggeriet. att du skulle
snart ner till västkusten igen och vi skulle då träffas. Jag vet
att du är hemskt upptagen, men vill gärna ha en lunch igen med dig.
När kan det bli? Du väljer plats.
Hälsningar,
Gösta Johansson
Stenungsund
7 januari 2002 - Per Fredö
LÖNNERBLADS SKILDA TEMATAN
Svar till Mats Lönnerblad
Det är riktigt Mats L att jag vare sig läst Bo Lundgrens inlägg,
som om nu rubriken är korrekt satt, verkar överdriven eller tagit
ditt första inlägg i denna debatt till utgångspunkt för mina.
Mitt inhopp i nu aktuell debatt kom närmast som en reaktion på dina
kommentarer under synpunkt, vilka jag i en rad avseenden fann
felaktiga .
Om svenska staten då inte ingripit så som skedde med injektion av
friskt kapital till främst Nordbanken samt bankgaranti i övrigt, ja
i det läget hade vi fått ett finansiellt sammanbrott motsvarande det
i USA under depressionen då Fed struntade i att agera .
Här hade man att välja mellan två onda ting och man valde det mest
onda med förödande konsekvenser. Har du kommenterat detta?
Detta har klarlagts allra bäst av Milton Friedman i en bok om den dåtida
penningpolitiken. Har du inte läst din ekonomiska historia så ta då
t ex del av vad Erik Dahmén, Lars-Erik Thunholm samt Nils-Erik
Sandberg skrivit i detta ämne. Kan läsas i Svensk Tidskrift årgång
1992.
Så här i efterhand var man allt dum när tillfälle gavs att inte köpa
aktier i SE-banken för 4 kr/aktie. Det står sig än i dag.
Att sedan krisen 1991-1993 blev så djup berodde inte bara på
bankakutens verkningar samt en internationell lågkonjunktur.
Bidragande var även en i sig nödvändig övergång från ett höginflationssamhälle
till ett med låg inflation.
Det var ju Mats absurdt att folk under 1980-talet kunde låna till en
negativ räntekvot på 3- 4.5 % medan omsvängningen mot mer normal
realränta på tre- fyra % i sig fick en rad tillfälliga negativa återverkningar
.
Inte undra på att vi då hade en lånekarusell utan like !
Men utvecklingen mot det bättre dvs lägre inflation, avregleringar,
sänkta skatter samt ökad ekonomisk tillväxt hade inletts när
stafettpinnen gick vidare...
Vad gäller statsskuldens storlek så är den självfallet alltför hög. Det verkar, tycks det mig, som något av en analomi att Sverige ska
bygga upp en "buffertfond" efter ett inträde i EMU. Vilken
regering Mats, oavsett färg, lägger budgetar som inte bara är
balanserade utan även medger avbetalningar på en statsskuld? Eller
fonder för lågkonjunkturer?
Då bör vårt land i stället likt andra satsa på de grundläggande
förändringar av svensk ekonomisk politik som t ex
Lindbeckskommissionen föreslår. OECD alltid rekommenderar om som det
finns gott om efterbilder till i andra länder. Ett minimikrav är då
att sänka skattekvoten från nu drygt 53 % till nedåt 40%. Kan vi
enas om sådant så tror jag inte att risken för statsbankrutt är så
överhängande.
Per Fredö
PS
Brf debatt frågar: Vad står analomi för?
7 januari 2002 - Anders Löfgren
BANKKONTO
Kan banker öppna konton,
i mitt namn, utan mitt tillstånd?
( not. så har skett för mig)
Anders Löfgren
6 januari 2002 - Mats Lönnerblad
"OLAGLIGT MINISTERSTYRE"
Svar till Per Fredö
"Det olagliga ministerstyret" har ingenting med regeringens
beslut att rädda alla bankerna som Per Fredö felaktigt påstår i
sitt inlägg under synpunkt i Svenska
Dagbladet den 27 december.
"Det olagliga ministerstyret" skedde redan f ö r e den hösten
1992 när regeringen beslutade om att ge allmän amnesti åt alla
banker.
Jag hävdar således fortfarande att såväl Allan Larsson som
Bo Lundgren borde straffas för vad de gjorde sig skyldiga till under
den svenska bankkrisen, eftersom de allvarligt skadat landet genom att
tillåta att Gota Bank och Nordbanken bedrev verksamhet trots att de
vara skylda att begära dessa banker i konkurs !
Mats Lönnerblad
6 januari 2002 - Mats Lönnerblad
PER FREDÖ HAR INTE FÖLJT MED I DEN EKONOMISKA DEBATTEN.
Svar till Per Fredö
Om han gjorde det skulle han sett att mitt tidigare inlägg i Svenska
Dagbladet ( SvD ) under synpunkt var ett svar till Bo Lundgrens inlägg
under "Dagens kris värre än
Kreugerkraschen" under debatt/ekonomi, som innan julhelgen
hann locka till sig mer än 300 debattinlägg i SvD.
I denna nya debatt fokuserar jag mina inlägg på den situation som
uppstått genom att Sverige nu befinner sig i ett utomordentligt
kritiskt ekonomiskt läge, eftersom krisbankerna med Gota Bank och
Nordea/Nordbanken i spetsen tillät 60.000 friska företag gå i
konkurs under bankkrisen 1987 - 1993 och återväxten av nya företag
är mycket svag, samtidigt som medelstora och större företag flyr
landet !
Nordbankens konkurssituation, som inträffade redan den 1 februari
1990 har heller ingenting att göra med att Sverige riskerade att gå
i statsbankrutt redan 1992, som Per Fredö mycket riktigt påpekar.
Mats Lönnerblad
5 januari 2002 - Per Fredö
LÖNNERBLAD FÖRENKLAR
Injektionen av nytt kapital i Nordbanken hösten 1992 samt
bankgarantin var tvingande åtgärder. Tyvärr kan man tycka, men
bankerna själva samt enfaldiga politiker hade försatt Sverige i ett
läge då en statsbankrutt låg nära.
Att då hänvisa till banklagen dvs att banker som inte har kvar 8 %
av det egna kapitalet och därför borde ha försatts i konkurs, ja så
talar ingen erfaren ekonom.
Resultatet hade blivit en höjd räntenivå till 25 % och det talar närmast
för att vidtagna åtgärder, den s k bankakuten skulle ha satts in
tidigare och med större kraft. Annars skulle både företag och
enskilda ha gått i konkurs.
Lönnerblad hävdar felaktigt att detta beslut var rent
ministerstyre.
Så var inte fallet. Beslutet togs av regeringen samt riksbanken. Hade
statsråd agerat på egen hand skulle de självfallet ha granskats av
konstitutionsutskottet och misstroendeförklaring skulle ha väckts.
Lönnerblad behärskar alltså inte statskunskapens elementa.
Han borde inte heller bara se till formalia utan läsa "sin"
ekonomiska historia. Då vore det lärorikt att se på vad som hände
i USA 1931-33. Fed kom där inte till bankernas försvar när det blev
en allmän "run" mot dem. Det resulterade i att 5 500 banker
gick i konkurs och penningmängden i USA minskade med en tredjedel. Världsdepression
följde. Så, vilken tok är egentligen denne Lönnerblad, så raljant
och ironisk i övrigt! Läs vidare Landet
behövde bankakuten.
Per Fredö
5 januari 2002 - Anders Anttonen
OM PSYKOPATER
Hej och Tack till er på Bankrättsföreningen!
Jag sökte febrilt på nätet efter sidor om
"psykopater". Jag har drabbats av psykopater både
i mitt privatliv och och mitt arbetsliv, och har ett stort behov av
att "förstå", fundera på varför
"just jag" skulle drabbas, osv.
Den mest nyanserade och
intressanta sajten var eran. Tack för det.
Det verkar fortfarande vara ett tabuämne här i
Sverige att diskutera psykopater/sociopater.
Jag tror att det är jätteviktigt att vi vanliga,
hyggliga människor lär oss "ringa in" psykopaterna,
lära oss "känna igen tecknen" på dessa
slipade, charmiga blådårar, så att vi kan stoppa deras framfart.
(Dom har ju inte vett att stoppa sig själva,
uppenbarligen)
Här kommer ett par råd som jag bittert fått lära
mig den "långa vägen", d v s genom
egen erfarenhet:
- Verkar en person vara "för bra för att vara
sann"? Då ÄR han med stor säkerhet det också.
- Försök inte förstå hur din vän, psykopaten,
tänker. Det förstår han inte själv, en gång. Logiken
saknas!
- Får du en känsla i magtrakten att något inte
stämmer med din nyfunne vän?
För mycket "frågetecken i luften"? Är
han förtegen om sitt förflutna?
Många brända skepp bakom sig?
Spring! Då har du troligen drabbats av en psykopat.
Jag vet inte så mycket om er förening, men det
verkar intressant.
Jag har förstått att ni har drabbats av psykopati
i en eller annan form.
De har vi ju allihop, faktiskt, genom felaktiga
spekulationer, vansinniga "klipp" av
unga finansvalpar, värdelösa PPM-fonder och annat.
Jag brukar titta in i er sida ibland.
Hälsningar!
Anders Anttonen
en EMpat
|